Den svenska skogen är viktig för oss alla, på olika sätt, inte minst samhällsekonomiskt. Grundläggande för skogsbruket är att kunna anlägga ny skog och röja ungskogar. Skogsvårdsåtgärder som plantering och röjning är just nu i fara, bland annat på grund av brist på arbetskraft, vilket förvärrats ytterligare av pandemin.
Detta rundabordssamtal på temat svensk arbetskraft i skogsvården arrangeras för särskilt inbjudna.
För skogsvårdsentreprenörer, som säljer planterings- och röjningstjänster, har det blivit alltmer utmanande att rekrytera och behålla personal som är kompetent och uthållig nog för de ofta krävande arbetsuppgifterna.
Några av Sveriges myndigheter har – genom tillämpande av regelsystem och i möte med företagare, en viktig roll att spela vid rekrytering av arbetskraft till skogsvårdsarbetet. Efter KSLA:s rundabordssamtal ”Svensk skogsvård i gungning” i april 2021 kom önskemål om fortsatta rundabordssamtal med två olika tema, svensk arbetskraft i skogsvården och utländsk arbetskraft i skogsvården.
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag…
14/5: Allmänhetens bild av genteknik och GMO har ändrats visar Gentekniknämndens studie.
8/5: Nationell resurs för marin forskning, miljöövervakning, utbildning och miljöundersökningar.
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas?
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten…
