Växtodling med sikte på nästa växtföljd – historik och framtidsutsikter

Seminarium

Växtodling med sikte på nästa växtföljd – historik och framtidsutsikter Mer information

Växtodling med sikte på nästa växtföljd – historik och framtidsutsikter

Svensk växtodling bedöms ha bra förutsättningar för hållbar produktion. Grundläggande fördelar för Sverige är generellt god tillgång på vatten och bra odlingsjordar. Teknikutvecklingen tar stora steg framåt och kompetensen är hög.

Växtodlingen har alltid varit och kommer att fortsätta vara grunden för att, via fotosyntesen, bygga upp kolrika växtdelar till livsmedelsråvara och foder. Allt oftare läggs fokus på att nyttja odlad växtråvara som energiråvara samt som material för fiberanvändning och annan industriråvara. En synnerligen viktig och aktuell fråga är hur växtodlingen bidrar till att bygga in kol och mull, i markekosystemet. Det är viktigt att bedriva sin växtodling med sikte på nästa växtföljd.

Vid seminariet fokuserar vi på förutsättningar för och möjligheter att bedriva lönsam och hållbar produktion. Programmet är inriktat på att belysa praktiska, lantbruksnära erfarenheter. Lika intressant är det att fokusera på några viktiga framtidsfrågor. Dagen blir en resa från mitten på 1970-talet fram till idag, i en tid då växtodlingsföretagen brottas med lönsamheten men där det allt tydligare framgår att svensk växtodling har biologiska och tekniska förutsättningar att vara en av grundpelarna i strävan att förverkliga en globalt hållbar växtproduktion.

2017 års Håstadiusseminarium har planerats av Lars Törner som under hela sin yrkesbana har verkat för att vetenskap och grundforskning ska omsättas till praktisk tillämpning genom verklig bondenytta. Akademiens Håstadiuspris delas ut ur Ulla och Birger Håstadius stiftelse för främjande av vetenskaplig forskning och utveckling inom växtområdet.

Anmälan senast 20 november.

För mer information och program, se PDF-inbjudan

 


Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för vår existens både som människor och stat, nämligen vår livsmedelsproduktion.

Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande…

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna…

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…