1700-talsmänniskan i den intellektuella eliten var på många sätt kongenial med den så kallade engelska landskapsstilen. Att finna sanningen i naturen, att ifrågasätta rådande ordningar, att göra tanken ”fri” och obunden hade direkta tillämpningar i det som kallades the English Landscape School och som växte fram på 1700-talet.
De första tankespåren hämtade inspiration från 1600-talsmålarna Salvatore Rosa och Claude Lorrain. Inom landskapsmåleriet avbildas ofta naturen på konstnärens duk. Här ser vi det märkliga att det omvända inträffar – tidens landskapsarkitekter bygger upp i full skala och i tre dimensioner de visioner som tidigare bara har funnits i målarens arbete.
I Sverige är Fredrik Magnus Piper den kanske främsta företrädaren men även Gustav III använde ritstiftet. Hagaparken räknas som ett framstående exempel på denna parkstil, en av de främsta i Europa utanför ursprungslandet.
Thorbjörn Andersson, landskapsarkitekt, ledamot av Kungl. Akademien för de fria konsterna
Sex kungliga akademier i samverkan presenterar en föreläsningsserie i samarbete med Kommittén för Gustavianska Parken. Temat är en resa i tiden över Haga och Brunnsviken, parkens idémässiga bevekelsegrunder och tillkomst. Omgivningens och parkens historia speglas ur våra olika akademiers synvinklar och kunskapsområden.
Serien inleder ett akademiöverskridande samarbete med avsikt att reflektera över företeelser utifrån akademiernas skilda perspektiv.
Medverkande är representanter för Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735), Kungl. Vetenskapsakademien (1739), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1753), Kungl. Musikaliska akademien (1771), Svenska Akademien (1786) samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811).
Föreläsningarna hålls kl 15.00 i Konstakademiens hörsal Fredsgatan 12, Stockholm.
Därtill inbjuds till två promenader i Haga.
11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för vår existens både som människor och stat, nämligen vår livsmedelsproduktion.
11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande…
18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.
18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna…
25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.
25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…
11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.
11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…
