Under kategorin Trädgård finns resurser som behandlar trädgårdsodlingens olika aspekter, men här finns även sådant som behandlar traditionell botanik. För en etnobotanisk ingång se kategorin Etnobiologi. Se även Databaser i menyn till vänster.
Förteckning över i Sverige utkommen litteratur rörande trädgårdsodling 1628-1930 Upprättad av Henning Halldor, hyllningsskrift tillägnad Carl G. Dahl den 17 juni 1935. Förteckningen är uppställd efter upphovsman eller titel då upphovsman saknas. Tidskriftsartiklar är endast i undantagsfall förtecknade. Till förteckningen
Förteckning öfver 1800-talets landtbrukslitteratur Förteckningen sammanställdes av Herman Juhlin-Dannfelt i början av 1900-talet och utgår i huvudsak från innehållet i KSLAs biblioteks samlingar. Förteckningen publicerades som bilaga till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 1813-1912 samt svenska landthushållningen under 19:e århundrade. (1913). Till förteckningen
Förteckning över utländska skogs- och lantbrukshistoriska artiklar Förteckningen består av artiklar hämtade ur ickesvenska tidskrifter och årsböcker och behandlar ämnen som på olika sätt har relevans för nordisk skogs- och lantbrukshistorisk forskning i vid, tvärvetenskaplig mening. Artiklarna härrör från Norden, övriga Europa och Nordamerika. Till sidan
Drömmen om svenskt silke. Tre avhandlingar i ämnet från 1700-talet, en om Mullbäret, en om Silkesfjärilen och en om silkesodlingen i Sverige. De tre avhandlingarna från 1756, 1757 samt 1777 är skannade från originalen och på latin. De kommer att finnas översatta i Drömmen om svensk silke, SOLMED nr?, 2014/2015. Där kommer också att finnas en längre artikel Vetenskapsmännen och silket – visioner och verklighet av Jakob Christensson, ledamot av akademiens nämnd för de areella näringarnas historia, ANH. Översättningarna är gjorda av Cajsa Sjöberg med kommentarer av framlidne akademiledamoten Kjell Lundquist. Personalia av Jakob Christensson. Längre fram kommer bokens alla texter även publiceras här. Till avhandlingarna
Skannade texter i svenska almanackor om lantbruket och dess binäringar 1714-1850 Den svenska lantbrukslitteratur som nådde flest läsare i äldre tid var med all säkerhet de korta uppsatser i olika agrara och skogliga ämnen som publicerades i almanackor. Här publiceras nu cirka 140 utvalda almanackor från 1714-1850 i olika ämnen och av flera olika författare. Dessa uppsatser har i regel noterats av Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen från äldsta tid t.o.m. 1850, 1-2, 1939 & 1945 (samt nyutgåva 2014) och Greta Philips förteckning ‘Prognostica’ i Kungl. Vetenskapsakademiens små almanackor för åren 1749-1954 i Vetenskapsakademiens årsbok 1954.
Till almanackorna
Peter Hernquists Horticultura och Trägårdskonsten med Inledning av Catharina Svala. Horticultura och Trägårdskonsten är opublicerade handskrifter från 1780-talet av Peter Hernquist vid Veterinärinrättningen i Skara. De är tolkade av Ivar Dyrendahl och noter, redigering och illustrationer är gjorda av Catharina Svala. Inledningen Trädgård – skola för odling, Peter Hernquist och trädgården behandlar Hernquists arbete och dess betydelse för trädgårdskonsten. Till texterna
Botaniska trädgården i Upsala 1655–1807: Ett bidrag till den svenska naturforskningens historia Avhandling av Magnus Bernhard Swederus (Uppsala universitet 1877). Texten behandlar Botaniska trädgården i Uppsala – dess historia, skötsel och utveckling under cirka 150 år. Den omfattar 141 sidor (PDFer av originalet) och föregås av en kort biografi om författaren. Till avhandlingen
Svensk hortikultur i forna dagar Historik skriven av Magnus Bernhard Swederus och publicerad i ”Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift 1880–1882” och omfattar 51 utskrivna A4-sidor. Texten är uppdelad i två avsnitt; Före Linnés tid och Linné, hans samtid och närmaste efterföljare, och föregås av en kort biografi om författaren. Till texten
Hortikultur hos de gamle Romarne – En studie Historik skriven av Magnus Bernhard Swederus och publicerad i ”Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift 1885” och omfattar 25 utskrivna A4-sidor. Texten behandlar romarnas lantbruk och trädgårdsskötsel, och föregås av en kort biografi om författaren. Till texten
En trädgårdsbok för svenska adelsmän på 1600-talet – Kulturhistorisk skizz [Oeconomia av Schering Rosenhane] Historik skriven av Magnus Bernhard Swederus och publicerad i ”Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift 1886” och omfattar 16 utskrivna A4-sidor. Denna kulturhistoriska text behandlar adelns trädgårdsskötsel och utveckling under 1600-talet. Texten föregås av en kort biografi om författaren. Till texten
Blad ur tobakens historia Historik skriven av Magnus Bernhard Swederus och publicerad i ”Svenska Trädgårdsföreningens tidskrift 1887” och omfattar 52 utskrivna A4-sidor. Texten behandlar tobak – dess historia, användning och odling – och föregås av en kort biografi om författaren. Till texten
Linné och växtodlingen Historik skriven av Magnus Bernhard Swederus och publicerad i ”Uppsala universitets årsskrift 1907” och omfattar 102 sidor, PDFer av originalet. Texten är uppdelad i två avsnitt; Linné och växtodlingen av M.B Swederus samt Tal om planterings nytta och nödvändighet av E.O. Rydbeck. Texten föregås av en kort biografi om M.B. Swederus. Till texten
Konung Karl IX:s förtjenster om Sveriges hortikultur Historik skriven av Magnus Bernhard Swederus och publicerad i ”Sveriges Pomologiska förenings årsskrift 1909” och omfattar 14 utskrivna A4-sidor. Texten behandlar konung Karl IX och hans inflytande på Sveriges hortikultur under senare delen av 1500-talet och början av 1600-talet. Texten föregås av en kort biografi om författaren. Till texten
Trädgårdsförhållanden i Uppsala under förra hälften av 1800-talet Föredrag utgivet som manus (tidigare opublicerat), och omfattar 16 utskrivna A4-sidor. Föredraget hölls för Upsala Trädgårdssällskap 14 maj 1911. Texten föregås av en kort biografi om författaren. Till texten
Erfarenheter rörande motorplöjning Ett anförande vid Akademin 1920 av K.F. Adelsköld. Till anförandet
Historien om Munktellstraktorn Av de svenska verkstäder, som i början av detta sekel tog upp tillverkningen av jordbrukstraktorer och i obruten följd fortfarande har denna tillverkning på sitt program, återstår idag endast Bolinder-Munktell. Historien om Munktellstraktorn är därför densamma som historien om svensk traktortillverkning från dess början till nuvarande tid. Skriven av Fredrik Thorson. Till texten
KSLAT ANH har samlat ett antal historiska artiklar med varierande ämnen ur Kungl. Skogs- och Lantbruksakademins tidskrift (KSLAT). Till KSLAT:s sida
#11 – Fjällnära trädgårdar i Jämtland och Härjedalen tiden 1830–1900 Av Ulla Rylander, med inledande artikel av Kjell Lundquist Författaren Ulla Rylander redogör i denna bok för betingelserna och inspirationskällorna för fjällnära 1800-talsträdgårdar i Jämtland och Härjedalen, inklusive Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens trädgård vid Enaforsholm. Dåtidens klimatförhållanden, odlingstraditioner, kommunikationer och planteringar beskrivs på ett levande sätt, och lyfts ytterligare med fotografier, kartor och planritningar.
Fyra ettåriga gästprofessurer av högsta internationella klass perioden 2021–2024.
Stöd för forskning på betes-/vallkultur, fröodling och studier inom vallodling, vallfoderberedning/-foderutnyttjande.
KSLA-podden avsnitt 4: Vad gällde i 1700-talets krogliv – hur umgicks man,…
Ansök senast 15 januari om bidrag för främjande av vetenskaplig forskning, till…