Arkivets verksamhet inleddes 1813, samma år som akademien grundades . Akademiens uppgift var att som central myndighet för lanthushållningen sprida upplysning, förbättra undervisningen och uppmuntra och stödja jordbruksnäringen. Akademien bidrog bland annat till bildandet av nya hushållningssällskap i de län som ännu saknade sådana. Sällskapen sände årliga berättelser till akademien. 1889 inrättades Kungl. Lantbruksstyrelsen, som från 1890 övertog den administrativa funktionen kring hushållningssällskapen och lantbruksundervisningen.
Akademiens arkiv innehåller mycket värdefullt material för den agrarhistoriska forskningen. Vid sidan av material om akademien finns här inkomna skrivelser och handlingar, som ger mycket material om främst jordbrukets utveckling i Sverige under 1800-talet, och en intressant serie ”övriga handlingar”. Arkivet ger en spännande samling kunskaper, en samling rik på detaljerad information om enskilda människoöden, märkliga jordbruksapparater och olika orter och bygder. Genom att akademiens verksamhet har varit inriktad på hela landet är arkivet en riksangelägenhet.
KSLA har yttrat sig över remissen ”Reglering av veterinärpersonal med mera vid höjd beredskap LI2024/01748”
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
15/4: Dags att nominera mottagare av KSLA:s priser för enastående insatser i de gröna näringarna.
För internationellt banbrytande forskning och utveckling inom livsmedel, jordbruk, djurhälsa eller ekologi.
