Den digitala atlasen är för tillfället inte tillgänglig.
Vid 1900-talets början, under en period då Sverige förändrades, med industrialisering och där det längs järnvägarna växte upp nya tätorter så förändrades även jordbruket. Nya tekniker introducerades och grödorna som odlades förändrades, inte minst odlingen av den amerikanska potatisen som under 1800-talet ökat. Det gamla ängsbruket ersattes med vallodlingar och mejeriproduktionen var på väg att bli viktig för familjejordbruken i Sverige.
Samtidigt som det skedde stora förändringar för 100 år sedan inom jordbruket så har mycket skett sedan dess. Man kan med visst fog säga att jordbruket kring år 1900 på många sätt liknade mer det kring år 1600 än vårt moderna jordbruk, men förändringarna hade påbörjats. Det är viktigt att påminnas om de förändringar som skett sedan den tiden. Atlasen Sveriges jordbruk vid 1900-talets början: statistiskt kartverk,som trycktes år 1909, ger oss denna bild av Sverige som det såg ut för ungefär 100 år sedan; ett Sverige där huvuddelen av befolkningen ägnade sig åt jordbruk.
Man kan bläddra i den digitala versionen av atlasen och se de vackra tematiska kartorna. Man kan återfinna sin hembygd och se om det fanns mer kor eller odlades mer vete där än på andra platser. Genom att statistiken till huvuddelen av kartorna är inmatade, så kan man själv göra statistiska beräkningar och skapa egna tematiska kartor. Kanske vill man göra en karta över enbart en region eller hela Sverige. All data från projektet är tillgängligt och kan fritt användas.
Projektet har genomförts på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet i samarbete med Kungl. Skogs och Lantbruksakademien. och arbetet med den digitala atlasen har möjliggjorts av medel från Mortitz Fraenckels donation som även finansierade den ursprungliga tryckta atlasen.
10-11/10: Hur ser processen ut när man restaurerar en våtmark med hänsyn till exempelvis biologisk mångfald, vattenhushållning, klimatpåverkan och sociala värden? Det är ämnet…
Sommarstängt på kansliet i juli. Ses igen den 4 augusti!
Summary of KSLA’s input to EU Bioeconomy strategy
18/9: Hur norra Sverige kan bidra till landets livsmedelsförsörjning är frågan som diskuteras vid seminariet.