Innehållet på denna sida förflyttas successivt till platsen för Förteckningar, till platsen för Artiklar eller till platsen för Övrigt material. Det går också att använda sökfunktionen för att hitta dokumenten. SOLMED-volymerna finns under rubriken Publikationer – SOLMED.
Under kategorin Jordbruk återfinns resurser som behandlar såväl jordbrukets primärproduktion – sådd, bearbetning och skörd, som jordbruksprodukternas förädling – mejeriprodukter och andra matrelaterade ting. Här återfinns även resurser som behandlar jordbrukets sociala, organisatoriska och institutionella förhållanden.
Nr 57 – Upplysning, arbete, samarbete. Lantbruksveckan 1911–2007 Av Tore Johansson & Ronny Pettersson Lantbruksveckan startade 1911 som en informell och kontaktskapande sammanslutning för lantbrukets föreningar och organisationer. Boken beskriver de stora linjerna i verksamhetens innehåll. Tonvikten ligger på jordbrukspolitiska frågor och den ekonomiska föreningsrörelsens angelägenheter. Bokens övergripande ambition är att belysa samspelet mellan lantbruksnäringens utveckling och den organisatoriska och vetenskapliga kompetens, som årligen mobiliserades genom Lantbruksveckan.
Nr 41 – Svensk mosskultur. Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 Red. Leif Runefelt Boken behandlar en speciell epok i Sveriges odlingshistoria, uppodlingen på myrarna och framväxten av en hel agrar kultur, mosskulturen. Bokens breda innehåll beskriver ett historiskt landskapsutnyttjande och en landskapsförändring, i en tid när befolkningen snabbt ökade och tillgängliga marker för livsmedelsproduktion var en bristvara. Antologins texter ger även solid kunskap om mossodlingen och torvanvändning, och förståelse för tidigare jordbruksvetenskap och jordbrukares arbete med att säkra matförsörjningen i Sverige.
Nr 37 – Bondesamhällets omvandling i Nordvästskåne. Bjärehalvöns agrara utveckling under 1700- och 1800-talet Av Mats Gustafsson Boken behandlar de stora agrara omvälvningarna under 1700- och 1800-talen, som kom att helt förändra livsvillkoren för bönderna på Bjärehalvön i nordvästra Skåne. Boken beskriver denna omvandlingsprocess, bland annat jordskiftenas utveckling, införandet av nya odlingssystem, förädling av växter och husdjur och användandet av fabrikstillverkade redskap. Läsaren ges även en inblick hur de stora skeendena i omvärlden kom att påverka utvecklingen lokalt, både befolkningens levnadsvillkor och kulturlandskapets utseende.
Nr 35 – Lantbrukarnas organisationer: agrart och kooperativt 1830–1930 Av Olof Brandesten Boken kartlägger en tid då landets jordbrukare slutade att endast producera råvaror utan även, genom sina föreningar och organisationer, blev delägare i de företag som förädlade produkterna. Läsaren får följa utvecklingen från de första andelsidéerna till ett utvecklat nätverk av föreningar och associationer inom produktion, försäljning och inköp. Allt detta kom att bli ett led i det betydelsefulla och omfattande moderniseringsprojekt som hela samhället då genomgick.
Nr 32 – Jordbrukarnas kooperativa föreningar och intresseorganisationer i ett historiskt perspektiv Red. Reine Rydén Författarna till denna antologi ger en bred och mångfasetterad skildring av den svenska bonderörelsens uppkomst, tillväxt och förändringar. Den tar avstamp vid 1800-talets mitt och lotsar läsaren fram till 2000-talets början. Boken skildrar rörelsens utveckling från att ha varit en liten förening med många ideella aktörer, till att med tiden komma ha både inflytande i Sveriges politik och näringsliv genom rörelsens koncerner och fackföreningar.
Nr 28 – Groveda. Om en bondgårds ekonomiska historia 1786-1950 Av Karl-Henrik Pettersson Detta är en bok om en östgötsk medelstor bondgård som heter Groveda, och vad som i ett ekonomiskt perspektiv har hänt med gården och dess ägare från sent 1700-tal fram till 1950. Författaren sätter in gårdens historia i ett större ekonomiskt och historiskt sammanhang och diskuterar ämnen som storskiftet år 1804, gårdskonkursen under 1860-talet och hur man klarade ekonomin under första och andra världskriget.
Nr 21 – I mötet mellan jordbruk och kemi. Agrikulturkemins framväxt på Lantbruksakademiens Experimentalfält 1850–1907 Av Erland Mårald Insikten om kemins betydelse för jordbruket ledde vid mitten av 1800-talet till den moderna agrikulturkemins genombrott. Denna kom att få stor betydelse för det praktiska jordbruket och folkförsörjningen. Denna bok handlar om agrikulturkemins framväxt i Sverige och dess påverkan på det svenska jordbruket och vetenskapssamhället. Även de första professionella agrarkemisterna, och deras bidrag till forskningsfältet, skildras.
Nr 20 – Den svenska växtförädlingens historia Red. Gösta Olsson Den svenska växtförädlingens historia, Jordbruksväxternas utveckling sedan 1880-talet är redigerad av Gösta Olsson som, tillsammans med ett tjugotal av landets främsta växtförädlare, i denna bok presenterar växtförädlingens historia. Här skildras utvecklingen utifrån flera teman, däribland växtförädlingsföretages uppbyggnad och utveckling, forskningen vid universiteten, metodutvecklingen och de olika växtslagens förädling.
Nr 18 – Gud bevare utsädet! Produktionen på en västsvensk ensädesgård: Djäknebol i Hallands skogsbygd 1760–1865 Av Lennart Palm Denna bok kastar nytt ljus över jordbruksutvecklingen i Västsverige under en hundraårsperiod, med början vid 1700-talets mitt. Boken ger en dynamisk skildring av modernäringens utveckling utifrån unikt och detaljrikt källmaterial från en västsvensk ensädesgård i Halland. En avsevärd omsorg ägnades i valet av växtföljder, avancerade gödslingsstrategier, nya redskap och införsel av utsäde från ett stort geografiskt område. Eftersom en stor del av den agrarhistoriska forskningen har kommit att koncentreras till områden i östra Sverige, ger denna bok ett nytt och värdefullt perspektiv på den västsvenska utvecklingen.
Nr 16 – Från Höfrö till Vallfrö. Den svenska fröförsörjningen 1740–1870 Av Lennart Kåhre Boken belyser fröförsörjningens introduktion och utveckling i Sverige med tonvikt på hur övergången från ängsskötsel till odling av vallväxter på åker gick till under perioden 1740–1870. Författaren Lennart Kåhre beskriver på ett genomgripande sätt även de vetenskapliga och praktiska förutsättningarna som avgjorde både växtvalet och upptakten till den inhemska fröodlingen.
Nr 14 – Svensk potatisodling. Utvecklingen under 1900-talet och Potatisen i forskning och undervisning. Institutionen för växtodlingslära i Ultuna 1957–1991 Av Birger Svensson I denna bok belyses den svenska potatisodlingens historia, användning och betydelse för Sveriges lantbruk. Volymen innehåller två skrifter: Den första är en översiktlig historik om bland annat odlingen, organisationerna, försäljningen, och den statliga styrningen. Den andra delen är en redogörelse för den forskning och undervisning om potatisodling som bedrevs vid Ultuna under senare hälften av 1900-talet.
Nr 12 – Landbon, ladan och lagen och Hägnaderna, arbetstiden och bygdelaget Av Janken Myrdal I denna bok har Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin låtit sammanställa ett drygt tjugotal av Janken Myrdal utvalda agrarhistoriska uppsatser. De representerar hans mångsidighet och täcker flera av lantbrukets viktigaste områden under skilda epoker. En kronologisk bibliografi i slutet av boken speglar Janken Myrdals författarskap åren 1972–1995.
Nr 6 – Fållnäs gård. Några nedslag i ett Södertörns-gods agrara historia Av Göran Samuelsson Denna bok skildrar utvecklingen på Södertörns-godset Fållnäs under en 200-årsperiod, med början på 1700-talet. Uppsatsen är skriven med utgångspunkt i 67 brev, skrivna 1796–1799, från gårdsfogden Eric Brodin på Fållnäs till godsets ägare baron Carl Bonde i Stockholm. Utifrån dessa brev har Lantmästaren Magnus Toll på Fållnäs gård skrivit om godsets historia och historikern Göran Samuelsson behandlat jordbrukets vardag på godset. Resultatet har blivit en skrift där agrarhistoria, personhistoria och lokalhistoria flätas samman till intressant läsning.
Nr 4 – Från Ladugård till djurstall: ekonomibyggnader under 250 år Av Catharina Svala Ekonomibyggnader som ladugårdar, stallar, höns- och svinhus, lador och magasin är och har varit omistliga för lantbrukets utveckling och landsbygdens kulturmiljöer. Även de allra minsta husen, som brygghus och källare, beskrivs i denna skrift, liksom landskapets nya element, maskinhallar och silotorn. Författaren Catharina Svala diskuterar även hur man gör bedömningar av byggnadernas kulturella värde med avseende på bland annat deras funktion, tillkomst och utformning.
16/5: Välkommen på ett en kunskapsintensiv eftermiddag, där vi belyser frågeställningar kring lönsamhet i odlingssystemet.
30–31 maj: Vi samverkande akademier går nu vidare i det gastronomiska utvecklingsarbetet genom att förstärka gastronomiska besöksmål och bidra till att utveckla nya attraktiva…
22/5: Vi behöver bli bättre på att samverka kring vattenhushållning och hur vi hanterar vatten i landskapet. Seminariet innehåller både ett klimatperspektiv och olika…
27/5: Arbetsgruppens slutrapport tar upp resursförbrukningen, inklusive förbrukningen av fossil energi, i ett brett perspektiv, och presenteras vid detta seminarium.
