Atlas 1900

En digital atlas över jordbruket år 1900

Den digitala atlasen är inte tillgänglig för tillfället.

Ett projekt genomfört på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet i samarbete med Kungl. Skogs och Lantbruksakademien. Arbetet med den digitala atlasen har möjliggjorts av medel från Moritz Fraenckels donation som även finansierade den ursprungliga tryckta atlasen.

 


Vid 1900-talets början, under en period då Sverige förändrades, med industrialisering och där det längs järnvägarna växte upp nya tätorter så förändrades även jordbruket. Nya tekniker introducerades och grödorna som odlades förändrades, inte minst odlingen av den amerikanska potatisen som under 1800-talet ökat. Det gamla ängsbruket ersattes med vallodlingar och mejeriproduktionen var på väg att bli viktig för familjejordbruken i Sverige.

Samtidigt som det skedde stora förändringar för 100 år sedan inom jordbruket så har mycket skett sedan dess. Man kan med visst fog säga att jordbruket kring år 1900 på många sätt liknade mer det kring år 1600 än vårt moderna jordbruk, men förändringarna hade påbörjats. Det är viktigt att påminnas om de förändringar som skett sedan den tiden. Atlasen Sveriges jordbruk vid 1900-talets början: statistiskt kartverk, som trycktes år 1909, ger oss denna bild av Sverige som det såg ut för ungefär 100 år sedan; ett Sverige där huvuddelen av befolkningen ägnade sig åt jordbruk.

Det går att bläddra i den digitala versionen av atlasen och se de vackra tematiska kartorna. Man kan återfinna sin hembygd och se om det fanns mer kor eller odlades mer vete där än på andra platser. Genom att statistiken till huvuddelen av kartorna är inmatade, så går det att själv göra statistiska beräkningar och skapa egna tematiska kartor – kanske en karta över enbart en region eller hela Sverige. Alla data från projektet är tillgängliga och kan fritt användas.

 

 


Inbjudan till sensommarmingel

Sensommarmingel för akademiens ledamöter, välkomna!

KSLA utlyser 500 000 kronor för forskning om äganderätten och de gröna näringarna – ansök senast 15 september 2026

Ansökningsperiod 25/6–15/9: KSLA:s utlysning ÄG2026 omfattar 500 000 kronor och stödjer forskning om äganderätten och de gröna näringarna.

Anslag till stipendier, projekt och publicering – ansök senast 15 september 2026

Ansökningsperiod 25/6–15/9: Utlysning GFS 2026, totalt 6,5 miljoner kr, till projekt, stipendier och resestipendier samt bokprojekt och populär publicering.

Inför höstens klimat- och biodiversitetmöten – har de internationella miljöförhandlingarna börjat närma sig pension?

Vad kan vi förvänta oss av de internationella förhandlingarna på miljöområdet?