Atlas 1900

En digital atlas över jordbruket år 1900

Den digitala atlasen är inte tillgänglig för tillfället.

Ett projekt genomfört på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet i samarbete med Kungl. Skogs och Lantbruksakademien. Arbetet med den digitala atlasen har möjliggjorts av medel från Moritz Fraenckels donation som även finansierade den ursprungliga tryckta atlasen.

 


Vid 1900-talets början, under en period då Sverige förändrades, med industrialisering och där det längs järnvägarna växte upp nya tätorter så förändrades även jordbruket. Nya tekniker introducerades och grödorna som odlades förändrades, inte minst odlingen av den amerikanska potatisen som under 1800-talet ökat. Det gamla ängsbruket ersattes med vallodlingar och mejeriproduktionen var på väg att bli viktig för familjejordbruken i Sverige.

Samtidigt som det skedde stora förändringar för 100 år sedan inom jordbruket så har mycket skett sedan dess. Man kan med visst fog säga att jordbruket kring år 1900 på många sätt liknade mer det kring år 1600 än vårt moderna jordbruk, men förändringarna hade påbörjats. Det är viktigt att påminnas om de förändringar som skett sedan den tiden. Atlasen Sveriges jordbruk vid 1900-talets början: statistiskt kartverk, som trycktes år 1909, ger oss denna bild av Sverige som det såg ut för ungefär 100 år sedan; ett Sverige där huvuddelen av befolkningen ägnade sig åt jordbruk.

Det går att bläddra i den digitala versionen av atlasen och se de vackra tematiska kartorna. Man kan återfinna sin hembygd och se om det fanns mer kor eller odlades mer vete där än på andra platser. Genom att statistiken till huvuddelen av kartorna är inmatade, så går det att själv göra statistiska beräkningar och skapa egna tematiska kartor – kanske en karta över enbart en region eller hela Sverige. Alla data från projektet är tillgängliga och kan fritt användas.

 

 


Inbjudan att föreslå mottagare av Anders Elofsons Medalj 2023

Förslaget ska vara akademien tillhanda senast 1 oktober 2022. Utdelning sker vid akademiens högtidssammankomst den 28 januari 2023.

Årets viltmatdag

19/8: Vad kan lite vilt göra på tallriken och var är det vilda i svensk livsmedelsstrategi diskuteras bland annat vid årets Viltmatdag där också…

En svensk växtnäringsstrategi som en del av den nationella livsmedelsstrategin

13/10: För ledamöter. Är det dags för en svensk växtnäringsstrategi som en del av den nationella livsmedelsstrategin för en mer robust livsmedelsförsörjning? Frågan diskuteras…

KSLAT 4-2022 Towards a new mindset for epidemic animal diseases

At the 2021 KSLA Bertebos seminar, international experts discussed animal disease prevention and control with a view to identifying key factors for future success.…