Äganderätten till jord och skog – ett dagsaktuellt ämne

Måndag 30 november 2020 var en speciell dag för landets markägare. Skogsutredningen kom då med sitt betänkande med nära anknytning till jord- och skogsbrukares äganderätt. Den senaste tiden har vi i såväl den årliga Skogsbarometern som Landshypoteks Lantbrukspanel sett att äganderättsfrågan seglat upp som ett allt större orosmoment hos landets jord- och skogsägare. Men vad innebär egentligen äganderätt till jord och skog?


I en av KSLA nyligen utgiven skrift, ”Äganderätten och de gröna näringarna ”, finns svar på den frågan. KSLA, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, är en fri och oberoende mötesplats för de gröna näringarna där vetenskap och praktisk erfarenhet möts för att lyfta fram, belysa och överlägga kring aktuella och komplexa problemställningar. Under tre år har KSLA arbetat med ett äganderättsprojekt med syftet ”Ökad kunskap om den privata äganderätten och dess betydelse för att främja de areella näringarna till samhällets nytta”. I projektet har kunskap samlats in och sammanställts om äganderättens innebörd och utveckling genom tiderna. Regelutveckling och förvaltning har beskrivits liksom förändringstryck, aktuellt läge och äganderättens betydelse för de enskilda markägarnas och de gröna näringarnas framtida utveckling. Resultatet presenterades förutom i den ovan nämnda skriften vid ett webbinarium i början av november.

En av projektets slutsatser är att kunskapen om äganderättens fulla innebörd är låg. Äganderätten är en grundlagsskyddad rättighet som bland annat innebär bestämmanderätt, brukanderätt, avtalsfrihet och ersättningsrätt när ens egendom tas i anspråk för allmänna ändamål. Markägaren har också rätt till förutsebara regelverk och rättssäker ärendehantering. Äganderättens fulla innebörd är viktig att ha med sig i analysen av utredningarnas betänkanden. I skogsutredningens direktiv angavs syftet ”att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag, och säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till.”

Förutom att vara en kunskapssammanställning om äganderätten och dess betydelse har några problemområden lyfts fram i KSLA:s äganderättsprojekt. Nya mål om storskaliga markavsättningar, bland annat utifrån EU:s regelverk och internationella konventioner, kan framöver leda till begränsningar i markägares äganderätt. Det är viktigt att regelverken när de implementeras i Sverige anpassas till våra förhållanden. En glidning har observerats där miljöbalken allt oftare tillämpas på jord- och skogsbruket. Följden kan bli att markägarens bestämmanderätt över sin fastighet minskar.  Glidningen kan också leda till att bevisbördan läggs på markägaren och att ersättningsrätten kringgås. En förskjutning tycks också pågå där politikernas ansvar för övergripande målsättningar och avvägningar alltmer flyttats över till myndigheter. Myndighetsutövningen har en nyckelroll i tillämpningen av äganderätten i praktiken. Proportionalitetsprincipen, som säger att alla beslut ska vara ändamålsenliga, nödvändiga och väl avvägda, är central och måste vara väl känd och tillämpad av alla berörda tjänstemän.

Vår förhoppning är att det kunskapsunderlag KSLA:s äganderättsprojekt tagit fram kan vara till hjälp i många sammanhang där det behövs kunskap om äganderättens innebörd och betydelse. I dessa dagar kan det vara ett stöd i analyserna av utredningarnas betänkanden och en grund för konstruktiva samtal och processer som främjar en positiv utveckling av de gröna näringarna till samhällets nytta.

Kontakta gärna Marianne Eriksson, arbetsgruppens ordförande, 0730-97 76 01, för mer information.


Var står vi och vart är vi på väg i arbetet med den ökande antibiotikaresistensen?

Välkommen till ett webbinarium den 19 maj med uppdateringar om utvecklingen inom…

Towards a New Mindset for Epidemic Diseases

Webinar Sept 8 on the drivers of pandemic emergence with PhD Vet…

Expertworkshop om skoglig bioenergi

För särskilt inbjudna arrangerar KSLA den 15 april tillsammans med IEA Bioenergy…

Hur påverkar olika typer av växtföljder inlagring av organiskt kol i jordbruksmark?

Särskilt inbjudna diskuterar den 21 april Formas sammanställning och analys av hur…