Yttrande om Regeringens biståndspolitiska plattform

KSLA har beretts möjlighet att yttra sig om förslaget till Regeringens biståndspolitiska plattform, Skr 2013/14

KSLA anser att förslaget innehåller ett antal viktiga resonemang för de areella näringarnas roll i det svenska biståndet. Plattformen genomsyras av insikten om att den roll som lantbruket bör spela är både stor och viktig. Med lantbruk menar vi, där inte annat specifikt åsyftas, bruk av alla biologiska naturresurser, både växter och djur, både terrestra och akvatiska.

Nedan följer ett kort sammandrag av yttrandet, som går att ladda ned i sin helhet till höger.

Övergripande synpunkter

KSLA börjar med att lyfta fram följande frågor som vi bedömer särskilt angelägna att biståndsplattformen beaktar:

• Tryggad livsmedelsförsörjning är ett centralt område inom delmål 2. Den redovisning som där ges motiverar en bredare rubrik i form av ”Landsbygdsutveckling, lantbruk och tryggad livsmedelsförsörjning”. Lantbruket är av avgörande betydelse för en bredbaserad utveckling och tillväxt i de flesta biståndsländer.
• En grundläggande värdering i biståndsplattformen är att samarbetsländerna ska äga sin egen utveckling. Detta ställer enorma krav på att bygga egen kapacitet, hos såväl kvinnor som män. Ett sådant helt avgörande område är högre lantbruksutbildning och forskning.
• De utmaningar också u-länderna står inför i form av ökat befolkningstryck och förändrade klimatförhållanden kommer att ställa stora krav på ökad produktivitet vad gäller ett hållbart nyttjande av tillgängliga naturresurser. Detta ställer i sin tur stora krav på att också biståndsländerna ges möjlighet att själva bygga sin utveckling på vetenskap och beprövad erfarenhet.
• Svenskt lantbruksbistånd har en lång och framgångsrik erfarenhet av att genom Sida och berörda myndigheter, liksom genom företag och olika organisationer, arbeta med frågor som berör de areella näringarna. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att den svenska resursbasen ges ökad möjlighet att kunna stödja u-ländernas egen utveckling. Ett sådant samarbete med bl.a. universitet och forskningsinstitutioner är särskilt viktigt för att söka den nya kunskap som utvecklingen kommer att kräva.

Viktiga förutsättningar

De närmaste 40 åren beräknas världens befolkning öka från 7 miljarder till 9-10 miljarder. Jordbruksproduktionen behöver globalt öka med c:a 70 procent under samma tid för att säkra matförsörjningen, och det utan att göra avkall på miljön. Även produktionen av varor och nyttigheter baserade på träfiber behöver öka i motsvarande grad. Jordbruksarealen är begränsad, det finns idag mycket få möjligheter att utöka den. Samtidigt förändras klimatet; det blir torrare i vissa delar av världen och fler översvämningar i andra. Förutsättningarna för de areella näringarna berörs i grunden – de näringar som en stor del av världens befolkning idag får sin utkomst från och samtidigt de sektorer som allt effektivare måste försörja den allt snabbare växande stadsbefolkningen med mat och andra varor till rimliga priser och av god kvalitet.

Stora utmaningar finns på alla kontinenter, och för biståndets del särskilt i Afrika med en befolkning som beräknas växa från dagens 1,2 miljarder till drygt 2 miljarder år 2050. Här finns samtidigt anledning till viss optimism; sju av världens tio snabbast växande ekonomier finns i afrikanska länder söder om Sahara. En viktig utgångspunkt är att 70 procent av Afrikas befolkning fortfarande har sin utkomst från jordbruket, ett jordbruk med mycket låg produktivitet beroende på såväl markförhållanden som arbetsmetoder. Att Afrikas tillväxt måste gå via ett förbättrat och effektiviserat men också miljömässigt hållbart jord- och övrigt naturresursbruk är uppenbart. Medverkan i att möta i den utmaningen bör vara en viktig del av det framtida svenska biståndet.

Sammanfattningsvis:

• Den biståndspolitiska plattformen, Skr 2013/14, pekar på de areella näringarnas mycket centrala roll i social och ekonomisk utveckling.
• Det finns lång och relevant svensk kunskap och erfarenhet att tillgå inom jordbruk, skogsbruk, fiske och till sociala och miljöfrågor relaterade till dessa.
• Det är utomordentligt angeläget att dessa erfarenheter fortsatt tas tillvara och förstärks i svenskt utvecklingssamarbete, både bilateralt och multilateralt.
• KSLA är berett att hjälpa till med att utforma handlingsplaner och förslag om hur detta skall åstadkommas.