Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet, till samhällets gagn, främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet (KSLA:s portalparagraf).
KSLA är en oberoende mötesplats för dialog och diskussion inom det areella området. Genom seminarier, samtal, stipendier och priser delar och sprider vi kunskap grundad på faktabaserad vetenskap och beprövad erfarenhet. Målet är att bidra till att det fattas kloka beslut i samhället när det gäller hållbart brukande och nyttjande av våra biologiska naturresurser.
Med utgångspunkt från portalparagrafen har akademien förtydligat och kompletterat sin verksamhetsinriktning genom att formulera en verksamhetsidé.
Akademien ska för hela samhällets positiva utveckling främja ett hållbart bruk och vård av mark, vatten och luft samt av växter och djur för vår långsiktigt hållbara försörjning och livsmiljö. Det gör vi genom att vara en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet och där vi genom idé- och opinionsbildning, påverkan och kunskapsförmedling synliggör och stärker de gröna näringarnas förmåga att möta utmaningar.
”Akademi” är en beteckning för högre läroanstalt eller lärt samfund. De rikstäckande kungliga akademierna i Sverige:
Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735)Kungl. Vetenskapsakademien (1739)Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1753)Kungl. Musikaliska Akademien (1771)Kungl. Örlogsmannasällskapet (1771)Svenska Akademien (1786)Kungl. Krigsvetenskapsakademien (1796)Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811)Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (1919)Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur (1932)
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien står under Hans Majestät Konungens beskydd.
Tre akademiers tankar om god publicistisk sed.
From a Finnish and Nordic perspective, what are the key issues that will take centre stage over the coming year regarding preparedness?
KSLA har yttrat sig kring betänkandet ”Förslag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) enligt Konkurrensverkets förslag från rapport 2026:4”
Perioden 1960–90 kännetecknas av innovation i samverkan mellan brukare, tillverkare och forskare, en nödvändig produktivitetsutveckling i skogsbruket.
Thomas Keller om markpackningens orsaker och konsekvenser med exempel på hur lång tid det kan ta för marken att återhämta sig.
