Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en oberoende mötesplats för diskussion och dialog inom det areella området. Vi delar och sprider kunskap grundad på faktabaserad vetenskap och beprövad erfarenhet. Akademien bidrar på så sätt till att det kan fattas kloka beslut i samhället med målet om hållbart brukande och nyttjande av våra biologiska naturresurser.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet, till samhällets gagn, främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
En av akademiens viktigaste uppgifter är att utgöra en arena där olika intressenter för de areella näringarna kan mötas för diskussion och åsiktsutbyte. Med stöd i ledamöternas breda och djupa kunskapsbas ska vi genom idéutveckling, påverkan och kunskapsförmedling synliggöra och stärka vår sektors bidrag till välstånd, hälsa och god miljö.
Akademien består av tre avdelningar – Allmänna, Jordbruks- och Skogs-avdelningarna samt den avdelningsövergripande Enheten för bibliotek, arkiv och historiska projekt (BAHP).
De tre avdelningarna omfattar vardera högst 70 rum (65 år eller yngre) för svenska ledamöter och 25 rum för internationella ledamöter. När en ledamot har fyllt 66 år lämnar hen sitt rum men kvarstår som fullvärdig ledamot och en ny ledamot kan väljas in. Akademien har även utrymme för 20 hedersledamöter.
Verksamheten bedrivs i nämnder, utskott, kommittéer och arbetsgrupper genom sammankomster, seminarier, rundabordssamtal, rapporter och poddar.
KSLA instiftades som Kongl. Svenska Landtbruks Academien den 28 december 1811 på initiativ av dåvarande kronprinsen, blivande kung Karl XIV Johan. Sannolikt med den franska lantbruksakademien som förebild. Kronprinsen blev akademiens första preses och den första sammankomsten hölls den 28 januari 1813. Akademiens första direktör var Abraham Niclas Edelcrantz poet, teaterdirektör, uppfinnare och ägare till Eldqvarn samt mönsterjordbrukare på Stora Skuggan (Experimentalfältet) på Norra Djurgården i Stockholm. Idén till Experimentalfältet fick han efter besök på olika anläggningar, framför allt i England och Skottland, som var föregångsländer inom jordbruksområdet. Många av samtidens inflytelserika personer kom att tillhöra akademien, bland dem Jöns Jacob Berzelius, Olof Carling, Adolf Johan Mörner och Lars Gustaf von Celsing.
För att markera skogsbrukets betydelse bytte akademien 1956 namn till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Efterhand har arbetsområdet utvidgats till hela den areella sektorn.
Akademien finansieras – frånsett ett mindre statsbidrag som ersättning för utförda tjänster – genom avkastningen från egna fonder. Därtill har akademien under årens lopp fått förtroendet att förvalta ett antal stiftelser. Visst arbete pågår för att möjliggöra extern finansiering, bland annat genom olika typer av samarbeten.
Akademien har tagit och tar emot donationer och kan därför varje år dela ut medel till forskning och utveckling inom den areella sektorn. Vi delar även varje år ut priser och belöningar för utmärkta insatser inom området.
Akademien har även två donationsgårdar, Barksätter i Sörmland och Enaforsholm Fjällgård i Jämtland.
I KSLA:s sigill ses Ceres, växtlighetens och den odlade jordens gudinna hos romarna. Grekerna kallade henne Demeter.
Växtnoden använder flera kanaler för att återkommande berätta om sin verksamhet och om den utveckling som pågår. En är de återkommande nyhetsbreven. För att…
Sensommarmingel för akademiens ledamöter, välkomna!
Ansökningsperiod 25/6–15/9: KSLA:s utlysning ÄG2026 omfattar 500 000 kronor och stödjer forskning om äganderätten och de gröna näringarna.
Ansökningsperiod 25/6–15/9: Utlysning GFS 2026, totalt 6,5 miljoner kr, till projekt, stipendier och resestipendier samt bokprojekt och populär publicering.
