KSLA har även tidigare genomfört ett antal projekt inriktade på tvärvetenskapliga kunskapssammanställningar, synteser och framtidsstudier, nu avslutade.
Äganderättsprojektet hade som syfte att öka kunskapen om den privata äganderätten och dess betydelse för att främja de areella näringarna till samhällets nytta.
Data Driven Dairy Decisions for Farmers (4D4F) var ett EU-finansierat projekt med syfte att bygga nätverk med fokus på den roll som mjölkdjur och miljösensorer kan spela för att samla in realtidsinformation, som underlag för att fatta välinformerade beslut i mjölkproduktionen.
Nätverket utvecklade en praktikgrupp med jordbrukare, jordbruksrådgivare, teknikleverantörer, veterinärer och forskare för att tillsammans underlätta samverkande och bästa praxis.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien var svensk partner i ett större konsortium med totalt femton medlemmar från sju europeiska länder: Belgien, England, Estland, Lettland, Nederländerna, Rumänien och Sverige.
Till 4D4F:s europeiska hemsida.
År 2012 startade en grupp SLU-studenter på uppdrag av KSLA Framtidsprojektet. Projektet kan beskrivas som en tankesmedja för unga med det specifika syftet att ta fram och presentera idéer kring hur de gröna näringarna kan komma att utvecklas till 2063 – unga studenters tankar och reflektioner kring hur de gröna näringarna skulle nyttjas och påverka samhället om 50 år. Framtidsprojektets framtidsspaning presenterades vid KSLA:s jubileumskonferens i samband med 200-årsfirandet 2013. Spaningen trycktes även som en utgåva av akademiens tidskrift: Framtidsprojektet – ett tankeexperiment om naturresursbruket 2063 (KSLAT nr 3-2013).
Framtidsprojektets medverkan i jubileumskonferensen blev ett uppskattat inslag och väckte på allvar frågan om ungas engagemang inom akademien.
Ur detta engagemang föddes en liten inofficiell arbetsgrupp med namnet UNIK (Unga i KSLA). Arbetet startades 2015 med syfte att utveckla och genomföra aktiviteter som kunde locka unga akademiker och praktiker till KSLA. Några av resultaten var UNIK Mentorskap (numera Mentorskapsprogrammet) och UNIK Utmaning (numera Caseutmaningen). Dessa två verksamheter bedrevs i ett par omgångar under 2016 och 2017 tills slutligen akademien formellt bildade ett utskott – Ungdomsutskottet – för att hantera frågeställningar kring ungas deltagande i KSLA:s verksamheter och även för att arbeta med frågor rörande kompetensförsörjning inom de gröna näringarna i stort.
Konkurrentkraftsutredningens uppdrag var att analysera det svenska jordbrukets och trädgårdsnäringens konkurrenskraft och visa på de utvecklingsmöjligheter som den svenska jordbruks- och trädgårdsnäringen har. Slutbetänkandet presenterades den 5 mars 2015. Utredningen skulle ta fram förslag till en strategi för en livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion. Viktiga områden som pekades ut var ökad produktivitet, stärkt företagande, bättre villkor för företagande, samt ökad innovation och export inom livsmedelssektorn.
KSLA:s representant i utredningens expertgrupp var Annika Åhnberg, som också var projektledare i den arbetsgrupp som arbetade med marknads- och konsumentfrågor inom utredningen. Den 5 mars 2015 överlämnade utredningens ordförande Rolf Annerberg slutbetänkandet.
Avloppsslam är en resurs i odlingen. Där finns näringsämnen och strukturförbättrande humusämnen. Idag (2013) sprids ungefär 25 procent av slammet från reningsverk på åkermark. Slammet ger möjlighet att sluta kretsloppet mellan stad och land. Men hur fungerar kretsloppet egentligen? Slammet innehåller inte bara nyttigheter utan även oönskade ämnen av olika slag, vilka vi inte vill ha in i odlingssystemen.
Meningarna om jordbrukets slamanvändning är mycket delade och akademien som organisation är varken för eller emot avloppsslam i odlingen. Många lantbrukare är intresserade av avloppsslam efter noggranna avväganden av för- och nackdelar, men det primära ansvaret för slamfrågan ligger inte på lantbruket eller konsumenterna utan hos samhället i stort.
Under våren 2012 ordnade KSLA fyra workshops med följande teman:
Ett slutseminarium hölls den 27 februari 2013.
Till vart och ett av dessa arrangemang finns en rapport, som hittas under respektive länk. Slamgruppen tog också fram en sammanfattning i serien KSLAT, nr 6-2013.
Sekretariatet för Internationella skogliga frågor, SIFI, hade till syfte att stödja nätverket för skoglig omvärldsanalys. SIFI var t o m 2013-06-30 en funktion under värdskap av KSLA, med KSLA:s dåvarande Kommitté för Internationella Skogsfrågor som styrgrupp.
Under nätverket finns en funktion för resursbasutveckling med representanter från olika delar av den svenska skogssektorn.
Sekretariatets uppgifter
Till SIFI:s egen hemsida.
Ekologiskt Forum drevs under några år som ett projekt under KSLA:s allmänna avdelning. Projektet avslutades på KSLA vid årsskiftet 2010–2011 och i samband med det flyttades verksamheten till SEI – Stockholm Environment Institute.
Ekologiskt Forum bildades år 2002 på initiativ av bl a Jordbruksdepartementet och är en mötesplats för alla som vill verka för utveckling av ekologisk produktion och bidra med underlag för Sveriges position i dessa frågor i EU.
Regeringen gav år 2006 Ekologiskt Forum, med bas i KSLA, uppdraget att ta fram en aktionsplan för hur regeringens nya mål för ekologisk produktion och konsumtion skulle kunna uppnås. Ekologiskt Forum har nu sitt säte hos SEI och en egen hemsida, där det går att läsa mer om uppföljningen av Aktionsplan 2010.
Enligt målen skulle 20 procent av jordbruksmarken vid utgången av 2010 ha ekologiskt certifierad odling och inriktningen är att den offentliga konsumtionen skulle öka till 25 procent.
Ett viktigt syfte med aktionsplanen var att koordinera och samordna de olika aktörerna i landet för att få en fortsatt positiv utveckling av den ekologiska produktionen. Planen skulle därför tas fram i bred samverkan mellan berörda myndigheter, organisationer och andra aktörer.
Ekologiskt Forum har tagit initiativ till att bilda en branschövergripande styrgrupp med representanter för primärproduktion, livsmedelsindustri, handelsföretag, offentlig verksamhet för att följa upp arbetet med Aktionsplanen.
Mat för Livet 2025 var ett projekt med visioner för framtidens livsmedelsförsörjning. Femton unga forskare skapade framtidsbilder för en hållbar utveckling av svenska livsmedel i ett tjugoårsperspektiv. Forskarpanelens skiftande disciplinära bakgrund gjorde att en hållbar livsmedelsförsörjning kunde belysas ur ekonomiskt, socialt, tekniskt, ekologiskt och internationellt perspektiv. De unga forskarnas framtidsbilder diskuterades med beslutsfattare verksamma inom samhällets olika organisationer.
Syftet var att utifrån den svenska livsmedelssektorn och livsmedelsforskningen som aktiva och intressanta partners i det internationella samarbetet utarbeta visioner och framtidsbilder till underlag i framtida långsiktiga prioriteringar för forskning och utveckling.
Projektet hade KSLA som plattform, finansiärer var forskningsrådet Formas, Lantbrukets Fond (LF), Livsmedelsföretagen (Li) och KSLA. Det avslutades med en sammankomst som dokumenterats i KSLAT nr 27-2004.
16/5: Välkommen till en kunskapsintensiv eftermiddag, där vi belyser frågeställningar kring lönsamhet i odlingssystemet.
30–31 maj: Vi samverkande akademier går nu vidare i det gastronomiska utvecklingsarbetet genom att förstärka gastronomiska besöksmål och bidra till att utveckla nya attraktiva…
22/5: Vi behöver bli bättre på att samverka kring vattenhushållning och hur vi hanterar vatten i landskapet. Seminariet innehåller både ett klimatperspektiv och olika…
27/5: Arbetsgruppens slutrapport tar upp resursförbrukningen, inklusive förbrukningen av fossil energi, i ett brett perspektiv, och presenteras vid detta seminarium.
