Konsten, människan och landskapet i förändring

Genom samarbetet undersöker de båda akademierna naturliga och mänskliga processer i tid och rum; den långsamma landhöjningen, naturens återhämtning, till exempel efter en brand; men också människors och djurs rörelser genom landskapet, koncentrationen till städer, till större gårdar. Ledamöter från de båda akademierna träffas för att på olika sätt bekanta sig med hur man inom de olika akademierna ser på landskap och hur de undersöker detta.

Det övergripande syftet med samarbetet är att pröva hur två akademier genom sina skilda angreppssätt på landskapets historiska föränderlighet genom olika samarbetsformer kan skapa en ny, delad erfarenhet, d v s befrukta och vidga våra utgångspunkter för att tala om, förstå och erfara landskap.

Att tala om landskap är många gånger att ta ett steg tillbaka. Landskapet blir till en avgränsad helhet. KSLA och KA är tydliga exempel på detta – genom exempelvis landskapsmåleri, kartor, statistik, berättelser och brukningsplaner framträder olika tillvägagångssätt att ringa in platser. Tillsammans utgör väven av olika landskapsperspektiv en viktig del i hur vi tänker och handlar kring bland annat kopplingen mellan människa och natur, hur den har sett ut och hur vi vill att den ska vara.

Arbetsgrupp

Samarbetet bedrivs i olika konstellationer genom diskussioner, exkursioner och seminarier med ledamöter från KSLA (Lena Gustafsson, C-G Wachtmeister, Gunilla Kindstrand, Ulrich Lange, Håkan Tunón, Carola Wingren, Erik Westholm) och KA (Karin Granqvist, Leif Bolter, Anette Senneby, Eva Löfdahl, Ann-Sofi Sidén, Olle Granath, Thorbjörn Andersson).

Ledamöter ur de båda akademierna träffas vid återkommande möten hos KSLA och KA. Exkursioner i mindre grupper görs då och då, hittills till Uppsala, Upplands Väsby, Barksätter utanför Katrineholm och brandområdet i Västmanland utanför Sala. Ateljébesök görs också.

De båda akademiernas kanslier representeras av bibliotekarie Per Eriksson, KSLA, och intendent Elisabeth Alsheimer Evenstedt, KA.