Avloppsslam är en resurs i odlingen. Där finns näringsämnen och strukturförbättrande humusämnen. Idag sprids ungefär 25 procent av slammet från reningsverk på åkermark. Slammet ger möjlighet att sluta kretsloppet mellan stad och land. Men hur fungerar kretsloppet egentligen? Slammet innehåller inte bara nyttigheter utan även oönskade ämnen av olika slag, vilka vi inte vill ha in i odlingssystemen.
Meningarna om jordbrukets slamanvändning är mycket delade och akademien som organisation är varken för eller emot avloppsslam i odlingen. Många lantbrukare är intresserade av avloppsslam efter noggranna avväganden av för- och nackdelar, men det primära ansvaret för slamfrågan ligger inte på lantbruket eller konsumenterna utan hos samhället i stort.
Under våren 2012 ordnade KSLA fyra workshops med följande teman:
Ett slutseminarium hölls den 27 februari 2013.
Rapporter kan hämtas nedan. Presentationer kan laddas ner från slutseminarium och från respektive workshop.
1/6: Resestipendier och utbildningsstöd från KSLA för studier inom jordbruk, trädgårdsbruk, livsmedel, veterinärmedicin, skog och skogsprodukter, fiske och vattenbruk, miljö och naturresurser.
15/5: Åkermark är en nationell areell resurs nödvändig för produktion av livsmedel, biobaserade råvaror, biologisk mångfald och för försörjning på landsbygden.
KSLA har yttrat sig över remissen ”Reglering av veterinärpersonal med mera vid höjd beredskap LI2024/01748”
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
