Växtnoden

Växtnoden är en kontaktpunkt och en informationskälla om modern växtförädling. Forskningen på området är mycket intensiv men debatten om tekniken är också livlig. Vårt syfte är att ge beslutsfattare inom politik, myndigheter och organisationer en aktuell bild av ämnet, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom att presentera fakta vill vi skapa en öppen dialog som främjar utvecklingen av en hållbar livsmedelsförsörjning.


Till Växtnodens kommunikation

Till rapporter, inspel och dokumentation

Projektet


Priset för att avstå ny teknik

Växtnoden är en kunskapsbank för beslutsfattare som snabbt vill hitta fakta om modern växtförädling. Framtiden väntar inte. Det gäller att utnyttja tillgänglig teknik på ett klokt sätt. Det har ett pris att avstå från ny teknik, ett pris för såväl ekonomin som samhället och miljön.

Forskningen talar ibland om tre utvecklingsstadier i vår långa historia som odlare. Nya fynd visar att våra förfäder samlade in och tillredde stärkelserika frön och rötter för mer än 100 000 år sedan. I sydöstra Turkiet har man nyligen identifierat ett 12 000 år gammalt tempel. Här processades insamlad spannmål i handkvarnar i en närmast industriell skala. Något årtusende senare började odlingen av vete och andra grödor. Odlarna valde ut de bästa fröerna för nästa års odling och successivt blev grödorna domesticerade och förädlade av 40-50 000 generationer av bönder.

För drygt 200 år sedan började förädlare av rosor att styra pollineringen för att ta fram nya sorter. Men det dröjde till 1880-talet innan den vetenskapligt baserade förädlingen av grödor startade. Nya tekniker har skapat ny genetisk variation och underlättat urvalen.

Nu befinner vi oss i en tredje fas där vi i detalj kan välja de egenskaper vi vill gynna hos olika grödor. Med geneditering, t.ex. CrisprCas9, kan genetisk variation skapas.

Den kunskapen kan visa sig vara avgörande för att vi skall kunna hantera långsiktiga och näraliggande utmaningar.

EU har en mycket strikt reglering nya växtsorter som tagits fram med GMO-teknik. Den finns beskriven under fliken Rapporter, inspel och dokument. Ett godkännande att importera GMO-växter till EU kräver dokumentation på ca 10 000 sidor, kostar minst 170 milj SEK och kan ta 6 år. För odling av GMO-växter krävs ytterligare dokumentation och en kvalificerad majoritet när medlemsstaterna röstar om godkännande. Därför finns det bara en gröda, en GMO-majs som odlas i EU. Samtidigt finns det en stor import av GMO-soja, raps, majs och bomull. Nu diskuteras om dessa regler ska gälla också när geneditering har använts. I många länder utanför EU hanteras genediterade sorter på samma sätt som konventionell växtförädling och de kan oftast inte spåras.

Sammanfattning om Växtnoden på svenska och engelska finns bifogat (pdf).

 

 


What is a sustainable diet? The protein shift – challenges and opportunities

9 Nov: In this seminar we address nutritional, environmental, and political aspects of producing plant-based proteins and foods, and discuss possible paths forward to…

KSLA-podden 19: Möjligheter och begränsningar med fjärranalys för kartering av skogsskador, del 1

KSLA-podden nr 19: Fjärranalys är ett samlingsnamn för tekniker som avbildar jordytan med sensorer placerade på satelliter, flygplan, drönare eller fordon. Exempel på sensorer…

Akademisammankomst med presentation av nya svenska ledamöter

8/12: Dagen är avsedd att på ett avspänt sätt välkomna de nya svenska ledamöterna in i akademiens arbete och gemenskap.

Kompetensförsörjning – nyckelfråga för utveckling av livsmedelsproduktion i Sverige

27/10: Biologiska resurser ska hanteras i ett hållbart system inom primärproduktion, förädling och försäljning och för detta krävs kompetens på olika nivåer. Kommittén för…