Växtnoden är en kontaktpunkt och en informationskälla om modern växtförädling. Forskningen på området är mycket intensiv men debatten om tekniken är också livlig. Vårt syfte är att ge beslutsfattare inom politik, myndigheter och organisationer en aktuell bild av ämnet, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom att presentera fakta vill vi skapa en öppen dialog som främjar utvecklingen av en hållbar livsmedelsförsörjning.
Läs Växtnodens nyhetsbrev nr 6-2024 (november).
Se också Växtnodens nyhetsbrev från 2020 och fram till nu.
För att ta del av Växtnodens nyhetsbrev, skicka ett meddelande till anders.nilsson@slu.se.
Växtnoden har författat en PM om patent eller inte på genredigerade växter.
EU-parlamentet har beslutat föreslå ändringar i NGT-förslaget inför fortsatt förhandling.
EU-kommissionen webb har öppnat för samråd om förslaget om reglering av NGT-växter. Växtnoden har skickat in synpunkter.
AgriFood Centre vid Lunds universitet har fått i uppdrag av Växtnoden att genomföra en samhällsekonomisk analys av konsekvenser av att avstå från genredigering med två exempel i potatis. Här finns deras rapport, ”Ekonomin kring nya genomredigerade växter – precis som andra grödor?” Rapporten finns även på engelska, ”The economics of new gene edited plants – just like any other crop?”
Möjliga tillämpningar av nya genomiska tekniker inom integrerat växtskydd är rubriken på en rapport från SLU som tagits fram på uppdrag av Växtskyddsrådet.
Läs vår rapport Växtförädlarrätt och patent – så fungerar det. Rapporten finns även på engelska: Plant variety rights and patents – how it works.
Läs fler rapporter, inspel och dokumentation från Växtnoden.
2023-10-16 anordnade Växtnoden seminariet Vinst eller förlust? En ekonomisk analys av avreglering av nya genomiska tekniker i växtförädling. Växtnoden gav AgriFood Centre vid Lunds universitet i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk analys av konsekvenser av att avstå från genredigering med två exempel i potatis. Rapporten presenterades och kommenterades vid seminariet.
Se också Växtnodens tidigare aktiviteter.
Läs artikeln Rätt väg eller återvändsgränd? i Aktuellt från KSLA nr 5-2023.
Se också tidigare artiklar från Växtnoden.
Två grupper står bakom Växtnodens arbete; projektgruppen och referensgruppen. Projektgruppen utför det operativa arbetet och referensgruppen bistår med kloka råd och idéer. Läs mer om grupperna som jobbar med Växtnoden.
Växtnoden är en kunskapsbank för beslutsfattare som snabbt vill hitta fakta om modern växtförädling. Framtiden väntar inte. Det gäller att utnyttja tillgänglig teknik på ett klokt sätt. Det har ett pris att avstå från ny teknik, ett pris för såväl ekonomin som samhället och miljön.
Forskningen talar ibland om tre utvecklingsstadier i vår långa historia som odlare. Nya fynd visar att våra förfäder samlade in och tillredde stärkelserika frön och rötter för mer än 100 000 år sedan. I sydöstra Turkiet har man nyligen identifierat ett 12 000 år gammalt tempel. Här processades insamlad spannmål i handkvarnar i en närmast industriell skala. Något årtusende senare började odlingen av vete och andra grödor. Odlarna valde ut de bästa fröerna för nästa års odling och successivt blev grödorna domesticerade och förädlade av 40–50 000 generationer av bönder.
För drygt 200 år sedan började förädlare av rosor att styra pollineringen för att ta fram nya sorter. Men det dröjde till 1880-talet innan den vetenskapligt baserade förädlingen av grödor startade. Nya tekniker har skapat ny genetisk variation och underlättat urvalen.
Nu befinner vi oss i en tredje fas där vi i detalj kan välja de egenskaper vi vill gynna hos olika grödor. Med geneditering, t.ex. CrisprCas9, kan genetisk variation skapas.
Den kunskapen kan visa sig vara avgörande för att vi skall kunna hantera långsiktiga och näraliggande utmaningar.
EU har en mycket strikt reglering nya växtsorter som tagits fram med GMO-teknik. Den finns beskriven under fliken Rapporter, inspel och dokument. Ett godkännande att importera GMO-växter till EU kräver dokumentation på ca 10 000 sidor, kostar minst 170 milj SEK och kan ta 6 år. För odling av GMO-växter krävs ytterligare dokumentation och en kvalificerad majoritet när medlemsstaterna röstar om godkännande. Därför finns det bara en gröda, en GMO-majs som odlas i EU. Samtidigt finns det en stor import av GMO-grödor – soja, raps, majs och bomull. Nu diskuteras om dessa regler ska gälla också när geneditering har använts. I många länder utanför EU hanteras genediterade sorter på samma sätt som konventionell växtförädling och de kan oftast inte spåras.
Sammanfattning om Växtnoden (pdf).
Plant Node Summary (pdf).
Priser och belöningar för goda insatser inom de areella näringarna delades ut vid höstens sista akademisammankomst.
15/1: C.F. Lundströms stiftelse lämnar bidrag till forskare för främjande av vetenskaplig forskning och sociala ändamål.
30/12: SLO-fonden främjar ändamålsenlig mekanisering och byggnadsverksamhet inom jord- och skogsbrukets områden med företräde för åtgärder till förbättrande av arbetsmiljön. Välkommen med ansökningar senast…
