Egentligen är det rätt märkligt. I jordens alla jordar finns det 1 500 gigaton (Gt) kol.* Det är dubbelt så mycket kol som hela atmosfärens 750 Gt. Nästan tre gånger så mycket som de 550 Gt som finns i jordens gröna växter.
Trots att all förbränning av olja, kol och naturgas pumpar ut ungefär 9 årliga Gt kol i atmosfären och nerhuggen skog bidrar med 1,5 Gt – totalt alltså över 10 Gt – så ökar inte atmosfärens innehåll av kol med mer än 5 Gt om året. Bara hälften alltså. Resten försvinner i skog och mark eller sugs upp av haven. En liten ökning av enbart jordens förråd av kol med knappt 4 årliga promille – 4 tusendelar – räcker alltså för att kompensera för alla våra fossila kolutsläpp. Så lite för så mycket!
Den siffran är också intressant att jämföra med andetagen hos jordens gröna lungor – den årliga fotosyntesen. Det årliga flödet kol ut och in ur jordens gröna växttäcke är ungefär 120 Gt. Det globala överskottet av kol till atmosfären är alltså ”bara” ca 4 procent av allt det kol som varje år tas upp och släpps ut via fotosyntesen. Redan nu, men framför allt den dagen vi slutar elda kol och olja, är vårt sätt att bruka jorden och odla växter en nyckelfråga för klimatet.
En av de stora kolbovarna i klimatdramat är de dränerade organogena jordarna, mulljordarna, de före detta mossmarkerna som dikades ut när Sverige behövde ny jordbruksmark. När vattnet sjunker och luften kommer in åker kolet ut. Sveriges mulljordar utgör bara 7 procent av hela jordbruksarealen men står för nästan en tredjedel av jordbrukets klimatpåverkan. Höjer man grundvattnet till strax under markytan blir det balans mellan hur mycket kol som bryts ner och hur mycket som byggs in i mull och växter. Med grundvattnet strax under markytan kan man förstås inte odla vare sig morötter eller potatis längre. Däremot vissa gräs som kan bli foder eller biogas. Om de nu ska odlas alls? Det är kanske ett rimligt pris att betala – att sluta odla 7 procent för att bli av med 30 procent av utsläppen?
Vid detta seminarium presenterades Gunnar Rundgrens rapport Koll på kolet. Kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet (KSLAT nr 2-2021).
*) Räknat till en meters djup. Ett gigaton (Gt) = en miljard ton = tusen miljoner ton.
Inspelning från seminariet finns här.
Referat från boksamtal om Årets Trädgårdsbok den 8 oktober 2019.
Rapport från ett webbinarium den 20 april 2021 arrangerat av KSLA:s Kommitté för Hållbar matproduktion och -konsumtion i samarbete med SLU Future Food.
Januari 2024: Kartor som visar beredskapslager för livsmedel 1920 och 1994.
Augusti 2024: Kartogram över markanvändning.
