En rapport från KSLA:s kommitté ”Svenskt jordbruk 2030 – vägen dit”.
År 2017 beslutade en nära nog enig riksdag om en svensk livsmedelsstrategi, vars huvudmål är att den inhemska produktionen ska öka i takt med förändrad efterfrågan i Sverige och globalt dock utan att hållbarhetsmål för miljö och klimat äventyras.
KSLA:s kommitté ”Svenskt jordbruk 2030 – vägen dit” (2030-kommittén) lämnade år 2019 en rapport med samma namn (KSLAT 2019 nr 6). Uppdraget var att belysa hur svenskt lantbruk ska se ut 2030 och hur vägen dit ska stakas ut. 2030-kommittén fick i början av 2022 uppdraget att göra en uppföljning av målen i livsmedelsstrategin samt se på lönsamheten i svenskt jordbruk och lämna en rapport. Den ska sedan följas av ett större uppdrag inom KSLA som ska gå djupare in på effekterna av livsmedelsstrategin.
2030-kommittén finner att de åtgärder som gjorts inom livsmedelsstrategin haft karaktären av att lösa isolerade problem utan att se till helheten, vilket ytterst bottnar i otillräcklig lönsamhet för majoriteten av de jordbruksföretag som svarar för svensk livsmedelsproduktion. Under kort tid har två händelser i världen, pandemin och Ryssland anfall mot Ukraina, visat på behovet av ett motståndskraftigt jordbruk som även under exceptionella förhållanden förmår att förse befolkningen med mat. 2030-kommittén vill därför se ett omtag för livsmedelsstrategin med åtgärder som mera direkt tar sikte på jordbrukets lönsamhet och som ger en mer påtaglig effekt för den enskilde jordbrukaren. Genom att stärka företagens lönsamhet kan åtgärder vidtas som ger ökad motståndskraft vid kriser som uppstår. 2030-kommittén ger några konkreta förslag på åtgärder som kan genomföras.
Hela rapporten finns som bifogad pdf.
Från år 2003 till och med år 2018 finns dokumentation om varje högtidssammankomsts tema och middagsmeny, inklusive hedersledamoten Christina Möllers presentation av måltiden. Här är den dokumentationen i samlad form.
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
Julnummer! Bruka utan att förbruka. Historiska agrara landskap för samtid och framtid. Rapporter från seminarier om skogen och urbaniseringen, om vattenbufflar och om vetenskapens ansvar för att omvandla kunskap till politik. Och mer! Trevlig läsning!
