Äganderätten är väl något som man alltid hållit på, från det att man försvarade sin stenyxa. Men nu gäller det mark och areella näringar och då har tydligen inte äganderätten alltid varit så självklar. I Sverige fördes äganderätten över från kungen och adeln till bönderna på 1700-talet. Gustaf III gav 1789 bönderna äganderätt för att få stöd i kampen mot adeln. Karl Marx tyckte också att äganderättsfrågor var viktiga och engagerade sig när det gällde vem som ska äga produktionsmedlen.
Sedan kan man undra hur det gått med äganderätten och vilken betydelse den har. Äganderätten har betraktats som någonting som de konservativa håller på. Men för tio månader uttalade sig världens främste kommunistledare, ordföranden i Kinas kommunistiska parti, Ho Jintang om äganderätt. Han sade i sitt stora nyårstal att vi måste säkerställa privat äganderätt därför att det ger företagen möjligheter att växa. I mars stadfästes detta i den kinesiska konstitutionen. Det är ett fantastiskt steg, när till och med kommunisterna anser att det är nödvändigt med äganderätt för ekonomiska framsteg. Det talar snarast emot dagens provokativa rubrik.
KSLAT nr 5-2005 är tyvärr slut i tryckt version.
I Plants for the Future presenterar EU-kommissionen och den europeiska bioteknikindustrin visionerna för den gröna sektorn fram till 2025. Vad innebär programmet för det svenska samhället – politiskt, vetenskapligt och industriellt – var frågan för seminariet Plants for the Future, a joint European Task Force på KSLA den 12 oktober 2005.
Konferensen Blåmusslor klarar västkustens vatten handlar om storskalig musselodling i ett akva-agro kretsloppsperspektiv.
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – slutkonferens
…
