Hur blir man en skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession?
Frågan är lätt att besvara genom ett historiskt perspektiv – i åtminstone hundra år har det funnits en stabil idé om vad en skogsakademiker är, vilken utbildning som krävs och var dessa experter hamnar i samhället.
Idag pågår en rad större förändringar och internationellt har nya former av skogsakademisk utbildning utvecklats för att svara mot detta. I Sverige har istället de traditionella utbildningarna och deras samhälleliga inramning i mångt och mycket bestått.
Vänder vi blicken mot framtiden öppnar sig än fler nya möjliga yrkesroller för skogsakademiker och vi ser även önskvärda kompetenser som skogsakademiker skulle behöva utveckla. Hur dessa framtidsmöjligheter ska förhållas till de etablerade skogsakademiska utbildningarna är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?
Författare: Erland Mårald.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
Hur blir man skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession? Idag pågår en rad större förändringar som skapar både utmaningar och möjligheter. Hur de etablerade skogsakademiska utbildningarna ska förhållas till dessa är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?
Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.
