Utarmningen av den biologiska mångfalden är ett lika stort hot mot vår framtid som klimatförändringarna (IPBES 2019). Ändå har naturkrisen inte fått samma uppmärksamhet som klimatkrisen, inte förrän FN:s biodiversitetskonferens COP15 genomfördes i Kanada i december 2022.
Då fick biologisk mångfald äntligen ”sitt eget Parisavtal”, ”Global biodiversity framework” (GBF). Naturkrisen är nära sammanknuten med klimatkrisen och på konferensen underströk man att det inte finns något stabilt klimat eller någon hållbar utveckling utan biologisk mångfald. Det har därför avgörande betydelse att man verkligen följer upp konventionen, stoppar förlusten av biologisk mångfald och vänder den negativa utvecklingen. Det kommer att kräva insatser inom de flesta verksamheter, och jord- och skogsbruk kan spela en viktig roll.
Rubriker i denna rapport:
Arbetsgruppen Klimat och Jordbruk arbetar med att förmedla jordbrukets roll och möjligheter för en hållbar och produktiv livsmedelsproduktion med minsta möjliga klimatpåverkan och bibehållen biodiversitet.
…
Kommittén för ”Klimatet och skogen” inrättades under 2002 och har verkat under närmare fyra år. I och med avlämnandet av föreliggande underlag till ett forskningsprogram så har kommittén fullgjort sina åtaganden. Ett fortsatt arbete med att utveckla och omforma programmet, samt att initiera dialoger med tänkbara finansiärer, genomförs bäst i en annan organisationsform än i en kommitté inom KSLA. I ett tänkt fortsatt arbete ligger bland annat att engagera lämpliga forskningsutförare och att omforma forskningsprogrammet till en eller flera forskningsansökningar.
”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.
Akademien önskar God Jul & Gott Nytt År med jubileumsårets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat!
