Utarmningen av den biologiska mångfalden är ett lika stort hot mot vår framtid som klimatförändringarna (IPBES 2019). Ändå har naturkrisen inte fått samma uppmärksamhet som klimatkrisen, inte förrän FN:s biodiversitetskonferens COP15 genomfördes i Kanada i december 2022.
Då fick biologisk mångfald äntligen ”sitt eget Parisavtal”, ”Global biodiversity framework” (GBF). Naturkrisen är nära sammanknuten med klimatkrisen och på konferensen underströk man att det inte finns något stabilt klimat eller någon hållbar utveckling utan biologisk mångfald. Det har därför avgörande betydelse att man verkligen följer upp konventionen, stoppar förlusten av biologisk mångfald och vänder den negativa utvecklingen. Det kommer att kräva insatser inom de flesta verksamheter, och jord- och skogsbruk kan spela en viktig roll.
Rubriker i denna rapport:
Arbetsgruppen Klimat och Jordbruk arbetar med att förmedla jordbrukets roll och möjligheter för en hållbar och produktiv livsmedelsproduktion med minsta möjliga klimatpåverkan och bibehållen biodiversitet.
KSLA:s Skogsskötselkommitté gjorde en exkursion till Nordmarka och Oslo den 23–24 april 2015. Här är rapporten.
Hur ser sambanden mellan friluftsliv och folkhälsa egentligen ut, och hur bör samhällets stöd till friluftslivet utvecklas? Det var huvudfrågorna under en konferens på temat ”Friluftsliv – Framtid – Folkhälsa” som anordnades av Frisam, Friluftsrådet, Upplandsstiftelsen och KSLA i samverkan.
Årets första nummer. Räddaren i nöden, hållbart samhälle genom biobaserad ekonomi. Laxen i Östersjön går mot bättre tider. Fåglarna trivs i ”nya” skogen. IT-revolution i skogen. God arbetsmarknad för skogsakademiker, men för få söker utbildningarna. Skogsbruket och artskyddsförordningen. Klimateffekter med biobränsle. Med mera!
Denna bok ingår i ett bokverk om två volymer som behandlar den gröna näringens utveckling, medaljer, belöningar under drygt 200 år. Denna volym handlar om historia och utveckling.
