Utarmningen av den biologiska mångfalden är ett lika stort hot mot vår framtid som klimatförändringarna (IPBES 2019). Ändå har naturkrisen inte fått samma uppmärksamhet som klimatkrisen, inte förrän FN:s biodiversitetskonferens COP15 genomfördes i Kanada i december 2022.
Då fick biologisk mångfald äntligen ”sitt eget Parisavtal”, ”Global biodiversity framework” (GBF). Naturkrisen är nära sammanknuten med klimatkrisen och på konferensen underströk man att det inte finns något stabilt klimat eller någon hållbar utveckling utan biologisk mångfald. Det har därför avgörande betydelse att man verkligen följer upp konventionen, stoppar förlusten av biologisk mångfald och vänder den negativa utvecklingen. Det kommer att kräva insatser inom de flesta verksamheter, och jord- och skogsbruk kan spela en viktig roll.
Rubriker i denna rapport:
Arbetsgruppen Klimat och Jordbruk arbetar med att förmedla jordbrukets roll och möjligheter för en hållbar och produktiv livsmedelsproduktion med minsta möjliga klimatpåverkan och bibehållen biodiversitet.
Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.
…
I oktober 2017 hölls KSLA:s casetävling UNIK Utmaning för tredje gången. 19 deltagare tävlade på ett internationellt tema: FN:s globala mål nr 12 för hållbar utveckling med fokus på hållbara konsumtions- och produktionsmönster – utmaningen handlade alltså om att halvera det globala matsvinnet. Här är de fem lagens lösningsförslag.
KSLA:s inspel till forskningspropositionen • Jordbrukets klimatanpassning – stafettpinnen har gått vidare • Markberedning och hållbar skogsföryngring • Georg och Greta Borgströms pris • Borgströms arealer spökar än • Minska din klimatpåverkan med Climate Climber • Och mer!
