KSLA Koncentrerar: Jordbruk och biologisk mångfald

Utarmningen av den biologiska mångfalden är ett lika stort hot mot vår framtid som klimatförändringarna (IPBES 2019). Ändå har naturkrisen inte fått samma uppmärksamhet som klimatkrisen, inte förrän FN:s biodiversitetskonferens COP15 genomfördes i Kanada i december 2022.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Då fick biologisk mångfald äntligen ”sitt eget Parisavtal”, ”Global biodiversity framework” (GBF). Naturkrisen är nära sammanknuten med klimatkrisen och på konferensen underströk man att det inte finns något stabilt klimat eller någon hållbar utveckling utan biologisk mångfald. Det har därför avgörande betydelse att man verkligen följer upp konventionen, stoppar förlusten av biologisk mångfald och vänder den negativa utvecklingen. Det kommer att kräva insatser inom de flesta verksamheter, och jord- och skogsbruk kan spela en viktig roll.

Rubriker i denna rapport:

  • Jordbruket är viktigt för den biologiska mångfalden
  • Slåtter- och naturbetesmarkerna är viktiga för den biologiska mångfalden och ger oss många ekosystemtjänster
  • De värdefulla slåtter- och naturbetesmarkerna måste skötas på rätt sätt
  • Gräsmarkernas biologiska mångfald måste bevaras också i de intensivt odlade landskapen
  • Dagens förvaltning måste förbättras

Arbetsgruppen Klimat och Jordbruk arbetar med att förmedla jordbrukets roll och möjligheter för en hållbar och produktiv livsmedelsproduktion med minsta möjliga klimatpåverkan och bibehållen biodiversitet.


Verksamhetsberättelse 2022 – KSLAT nr 2-2023

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2022.

Verksamhetsberättelse 2022 – KSLAT nr 2-2023

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2022.

Freja ANH 2011-2

Freja ANH 2011-2

KSLA Nytt 4-2014

Årets sista nummer, med information från ett urval av akademiens aktiviteter. Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan. Landskapsnoden vill växla upp. Skoglig kompetensförsörjning – erfarenheter och strategier. Framtiden växer på träd! Varför blev Sverige en skogsindustriell stormakt? Matkommitténs exkursion i Roslagen. Skatten bör flyttas från producent till konsument. Dessutom: Våra nya ledamöter och pristagare med mera!

KSLA Nytt 4-2014

Årets sista nummer, med information från ett urval av akademiens aktiviteter. Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan. Landskapsnoden vill växla upp. Skoglig kompetensförsörjning – erfarenheter och strategier. Framtiden växer på träd! Varför blev Sverige en skogsindustriell stormakt? Matkommitténs exkursion i Roslagen. Skatten bör flyttas från producent till konsument. Dessutom: Våra nya ledamöter och pristagare med mera!

KSLA Nytt 2-2017

Det gäckande metanet. Mark & vatten i förändrat klimat. Ljus framtid för skogen. CAP 2030. Skogsägarens mål. Om Brøndegaard och hans samling. Och mycket mer!

KSLA Nytt 2-2017

Det gäckande metanet. Mark & vatten i förändrat klimat. Ljus framtid för skogen. CAP 2030. Skogsägarens mål. Om Brøndegaard och hans samling. Och mycket mer!