Problemet med överskott av näring blev akut på 1970-talet och kanske tidigare i Ringsjön. Man utredde och vidtog åtgärder. Detta finns presenterat i en rapport som heter ”Ringsjöns restaurering 1980-1990”. Där framgår bl.a. när det gäller näringskällorna att ”det är avlopp från tätorter, glesbebyggelsens avloppsutsläpp, avlopp från industrier, jordbrukets anläggningar, läckage från jordbruks- och skogsmark, nedfall från atmosfären, utflöden från bottensedimenten i sjön och tillflöden från grundvatten till sjön”. Ringsjön är inte ensam om att ha haft problem. Problemet är stort, näringskällorna är många och olika. Det är komplicerade samband.
Problemen är inte lösta, mycket återstår att göra. Seminariet den 10 mars 1998 (Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning), som redovisas i föreliggande rapport, hoppas vi bidrar till att driva utvecklingen i rätt riktning.
Vårnummer med information från ett urval av akademiens aktiviteter m m. Makten över marken – vem bestämmer? Mat, pris och mervärden. Landskapets karaktär. Väldoftande jordbruk. Att rädda havet…
Diffust läckage från åkermark står för en stor del av tillförseln av både kväve och fosfor till vattenmiljön. Arbetet med vattenvård i de nya miljömålen samt i ramdirektivet för vatten kommer att ge ytterligare ökat fokus på denna källa och tillförselväg. Syftet med konferensen var att sammanfatta och sprida den senaste kunskapen om vattenvård i lantbruket.
I oktober 2009 anordnade KSLA det seminarium om vindkraften som presenteras i detta nummer av KSLAT. Seminariet belyste frågor om samhällsnytta och utveckling med fokus på hur dagens planering för vindkraftslokalisering går till, hur landskapsanalyser genomförs och vilka effekterna är på landskap, natur och kultur.
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.