Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019


Biblioteket är stängt torsdag 24/9 då vi är på Biblioteksmässan! Mer information
Mer information

Farsoter i Sverige

Hur historien påverkar vår framtid

Pest, boskapspest och mjältbrand räknas alla tre som farsoter, det vill säga smittsamma sjukdomar som kan spridas fort i stora utbrott. Boskapspesten härjade som värst under 1700-talet och krävde hundratusentals djurs liv. År 2011 kunde man dock förklara boskapspesten utrotad. Klimatförändringar, befolkningstillväxt, krig och folkvandringar gör att nygamla smittämnen rör sig över jordens yta. Det medför att det historiska perspektivet åter får stor aktualitet.

Pest och mjältbrand förekommer fortfarande globalt – mjältbrand även i Sverige. Här har det sedan 1981 förekommit fem mjältbrandsutbrott, senast i Omberg 2016. Mjältbrandsbakterier kan överleva upp till 100 år i jorden, vilket gör den historiska kunskapen central för att till exempel förutse var nya utbrott skulle kunna uppstå. Vilka lärdomar finns att dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag? Hur ser kunskapsläget ut?

KSLAT 2-2019 som pdf.

Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.

För lärare: KSLAT nr 2-2019 hos Utbudet →


Ekosystemtjänster – KSLAT nr 4-2019

Ekosystemtjänster är samlingsnamnet för nyttor som människor får av naturen. Begreppet har fått stort genomslag i debatt och politik men blir alltid en jämförelse mellan äpplen och päron och är av begränsat värde för en förvaltare av skog. Det tillför främst ny terminologi, inte ny kunskap.

Ekosystemtjänster – KSLAT nr 4-2019

Ekosystemtjänster är samlingsnamnet för nyttor som människor får av naturen. Begreppet har fått stort genomslag i debatt och politik men blir alltid en jämförelse mellan äpplen och päron och är av begränsat värde för en förvaltare av skog. Det tillför främst ny terminologi, inte ny kunskap.

Miljö och fiskenäring efter flodvågen – KSLAT nr 6-2005

Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.

Miljö och fiskenäring efter flodvågen – KSLAT nr 6-2005

Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.

Viltets positiva värden – KSLAT nr 2-2003

Viltets positiva värden – KSLAT nr 2-2003

Food and Wood for a Sustainable Future – KSLAT nr 12-2005

Preserving soil fertility is crucial for sustainable agriculture and forestry. The Foundation for Swedish Plant Nutrition Research (SV), associated with the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA), has been working with this in focus during its 50 years of activity. In order to manifest this, the conference Food and Wood for a sustainable Future – Challenges for Soil Fertility Management was organised.

Food and Wood for a Sustainable Future – KSLAT nr 12-2005

Preserving soil fertility is crucial for sustainable agriculture and forestry. The Foundation for Swedish Plant Nutrition Research (SV), associated with the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA), has been working with this in focus during its 50 years of activity. In order to manifest this, the conference Food and Wood for a sustainable Future – Challenges for Soil Fertility Management was organised.