Pest, boskapspest och mjältbrand räknas alla tre som farsoter, det vill säga smittsamma sjukdomar som kan spridas fort i stora utbrott. Boskapspesten härjade som värst under 1700-talet och krävde hundratusentals djurs liv. År 2011 kunde man dock förklara boskapspesten utrotad. Klimatförändringar, befolkningstillväxt, krig och folkvandringar gör att nygamla smittämnen rör sig över jordens yta. Det medför att det historiska perspektivet åter får stor aktualitet.
Pest och mjältbrand förekommer fortfarande globalt – mjältbrand även i Sverige. Här har det sedan 1981 förekommit fem mjältbrandsutbrott, senast i Omberg 2016. Mjältbrandsbakterier kan överleva upp till 100 år i jorden, vilket gör den historiska kunskapen central för att till exempel förutse var nya utbrott skulle kunna uppstå. Vilka lärdomar finns att dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag? Hur ser kunskapsläget ut?
KSLAT 2-2019 som pdf.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
För lärare: KSLAT nr 2-2019 hos Utbudet →
…
Turismen skapar sysselsättning i områden där det inte finns så många alternativa sysselsättningsmöjligheter. Ett bra exempel är Älvdalens kommun i Dalarna, där det finns omkring 150 aktiva företag. 140 av dem har kopplingar till turism och turistnäring. Turistnäringen som en grön framtidssektor att satsa på belyses i denna skrift ur olika framtidsinriktade perspektiv.
This report recognises the great significance of long-term field experiments for our understanding of agricultural production, soil fertility and environmental issues and illustrates main findings from on-going long-term activities.
2018 års första nummer: En grönare stad är en skönare stad. Certifiering som drivkraft för hållbarhet. Äganderätt. Älgförvaltning. Glöm inte jordbruket i Afrika. Cirkulär bioekonomi. Och mer!
