För mycket och för litet – barn och lantbruk i Sverige och i världen – KSLAT nr 22-2004


Sara Österman – ny akademisekreterare från årsskiftet Mer information
Mer information

Introduktion an Annika Åhnberg: Kanske har en och annan höjt på ögonbrynet inför dagens överläggningsämne – ”barn och lantbruk i Sverige och i världen”. Varför skulle KSLA ägna sig åt barnfrågor? Min motfråga är: varför inte? Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s general- församling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret? Det finns också särskilda skäl att ta upp barns rättigheter i samband med jordbruket. Mer om detta nedan.

Eftersom jag är ordförande för Rädda Barnen i Sverige vill jag ta tillfället i akt och påminna om att Konventionen om Barnets Rättigheter faktiskt har sitt ursprung hos Rädda Barnen. Rädda Barnen bildades 1919 – efter det första världskriget – i Storbritannien. Redan 1923 antog man principer om barns rättigheter och dessa principer ligger till grund för konventionen. Man kan konstatera två saker, dels att Rädda Barnen varit en framgångsrik påverkansorganisation, som lyckats med detta och dels att påverkansarbete måste vara mycket långsiktigt. Det tog mer än sextio år att komma fram till konventionen.

Endast digitalt publicerad.


Verksamhetsberättelse 2006 – KSLAT nr 6-2007

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för den gröna sektorn. Akademien är en fri och oberoende nätverksorganisation som arbetar med frågor om jordbruk, trädgårdsbruk, livsmedel, skog och skogsprodukter, fiske, jakt och vattenbruk, miljö och naturresurser samt skogs- och lantbrukshistoria.

Verksamhetsberättelse 2006 – KSLAT nr 6-2007

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för den gröna sektorn. Akademien är en fri och oberoende nätverksorganisation som arbetar med frågor om jordbruk, trädgårdsbruk, livsmedel, skog och skogsprodukter, fiske, jakt och vattenbruk, miljö och naturresurser samt skogs- och lantbrukshistoria.

SOLMED nr 74 Rosensten & Trozelius Skogars skötsel

Anders Rosenstens Grundeliga Underwisning Om Skogars Skötsel Jämte Bihang om Allahanda Fruktbärande Träns wård, hwilka höra til Trägården Tilökt och Förbättrad af D. Clas Blechert Trozelius

SOLMED nr 74 Rosensten & Trozelius Skogars skötsel

Anders Rosenstens Grundeliga Underwisning Om Skogars Skötsel Jämte Bihang om Allahanda Fruktbärande Träns wård, hwilka höra til Trägården Tilökt och Förbättrad af D. Clas Blechert Trozelius

KSLA Nytt 1-2018

2018 års första nummer: En grönare stad är en skönare stad. Certifiering som drivkraft för hållbarhet. Äganderätt. Älgförvaltning. Glöm inte jordbruket i Afrika. Cirkulär bioekonomi. Och mer!

KSLA Nytt 1-2018

2018 års första nummer: En grönare stad är en skönare stad. Certifiering som drivkraft för hållbarhet. Äganderätt. Älgförvaltning. Glöm inte jordbruket i Afrika. Cirkulär bioekonomi. Och mer!

Edens lustgård tur och retur – KSLAT nr 3-2008

Vägen till ett hållbart naturbruk går längs E5:an. En virtuell väg mot framtiden som uppfyller alla våra önskningar om brukare, bönder och företagare som ser på djur och natur – och konsumenterna – med stor Empati och som brukar jord och djur med Ekolologiskt säkra och Etiskt försvarbara metoder som erbjuder stora Estetiska värden och ger ett bra Ekonomiskt resultat.

Edens lustgård tur och retur – KSLAT nr 3-2008

Vägen till ett hållbart naturbruk går längs E5:an. En virtuell väg mot framtiden som uppfyller alla våra önskningar om brukare, bönder och företagare som ser på djur och natur – och konsumenterna – med stor Empati och som brukar jord och djur med Ekolologiskt säkra och Etiskt försvarbara metoder som erbjuder stora Estetiska värden och ger ett bra Ekonomiskt resultat.