KSLA har sedan några år arbetat med frågan om det finns en konflikt mellan kraven på hållbarhet och lönsamhet i jordbruket. Sedan 2002 har frågan behandlats i Kommittén för ekonomi, ekologi och miljöstyrning.
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden? En komplikation är att priser och konkurrens är internationella, medan miljörestriktioner är nationella eller rentav lokala. Finns möjligheter att få in miljöfrågorna mer aktivt? Om man får betalt för miljötjänster, skulle det inte främja utvecklingen? Kan sådant fungera?
Ett annat honnörsord är hållbarhet. Här kommer resursfrågorna in. Självklart måste vårt samhälle utvecklas så att det är hållbart. Att hävda en annan åsikt vore chockerande. Men dagens samhälle är inte hållbart och det är tveksamt om det ens finns en trend i rätt riktning, trots alla stolta deklarationer från olika organ. Hållbarhetsfrågan är skarpare och svårare än mer jordnära miljöfrågor. Det rör hela vårt samhälles funktion.
Men hur ska en förändring kunna åstadkommas? För att komma vidare behövs samverkan och dialog mellan människor med olika kunskaper: ekonomi, miljö och ekologi, praktiskt jordbruk mm. Detta är en av kommitténs grundbultar. Att ordna ett seminarium där dessa 6 olika ämnesområden kopplas ihop blev ett logiskt steg. Denna utgåva av KSLAT redovisar föredrag och diskussioner under detta seminarium, som hölls den 23 april 2003. I tillägg hölls en mindre workshop med en mer jordnära inriktning: ”Jordbruket, konkurrenskraften och miljömålen. Hur kan vi minska miljöpåverkan och vad kostar det?” Även denna redovisas här. Efter rapporten från workshopen finns en sammanfattning av det arbete som Kommittén för ekonomi, ekologi och miljöstyrning genomfört under perioden 1999-2004.
Endast digitalt publicerad.
Konferens den 20 mars 2002 i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen angående hur man kan kommunicera frågor och problem kring nyttjandet och förvaltningen av biologisk mångfald
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
För att bättre förstå vad som idag driver unga kvinnor och män att utveckla företag och verksamheter på landsbygden och därmed bättre kunna vaska fram de goda förebilderna, arrangerades den 17 september 2009 seminariet Att ”odla” entreprenörskap på landsbygden. Ett referat av Torbjörn Wennebro.
Detta nummer av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift sätter hästen i centrum. Det handlar om hästens roll och möjligheter som samhällsresurs och här samlas slutsatserna från en serie workshops och en konferens om Hästen i centrum som hölls under 2009.
