Allt brukande av jorden, vare sig det sker genom bebyggelse, odlande, betande eller skogsbrukande påverkar den omgivande miljön. Påverkan kan vara positiv – ökad biologisk mångfald, förbättra näringstillstånd i om- givande vatten och landskapets skönhet. Påverkan kan också vara negativ – minskad biologisk mångfald, övergödning, förgiftning och uttömning av omgivande eller på annat sätt tillgängligt vatten, bortodling och för- saltning.
I en nära framtid kommer behovet av produktion från det soldrivna systemet åkerbruk att behöva ökas. Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.
Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar?
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Diffust läckage från åkermark står för en stor del av tillförseln av både kväve och fosfor till vattenmiljön. Arbetet med vattenvård i de nya miljömålen samt i ramdirektivet för vatten kommer att ge ytterligare ökat fokus på denna källa och tillförselväg. Syftet med konferensen var att sammanfatta och sprida den senaste kunskapen om vattenvård i lantbruket.
…
