Socker är föremål för debatt inom flera olika läger: Inom folkhälsan vill man skylla en del av överviktsproblematiken på en oönskat hög sockerkonsumtion. För många är det lätt att äta för mycket av sockerrika produkter utan att kompensera ett ökat energiintag med en motsvarande ökning av energiförbrukningen. Inom helt andra kretsar vill man se en ökad global frihandel med socker, vilket skulle gagna många producenter i tredje världen och leda till sjunkande priser men sannolikt då också till en ökad sockerkonsumtion.
Sockerbetsodlingen är betydelsefull för många jordbrukare i sydligaste Sverige och där ser man med oro på både konsekvenserna av sjunkande världshandelspriser och olika folkhälsopolitiska åtgärder riktade mot sockerkonsumtionen. Livsmedelsindustrin å sin sida har inget emot sjunkande råvarupriser. Vissa branscher känner dock en naturlig osäkerhet vad gäller folkhälsoaspekterna och strävar efter att minska användningen av vanligt socker genom att ersätta det med andra sötningsmedel. För svenskt vidkommande finns också frågan om betorna kan användas till annat än sötningsmedel. Samtliga dessa aspekter av produktion, handel och konsumtion av socker belystes under KSLAs konferens den 30 mars 2006, som hade planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
KSLA har sett det som angeläget att belysa utvecklingen och föra en diskussion om de framtida förutsättningarna för en livskraftig livsmedelsproduktion i landet. En del av denna diskussion var överläggningsämnet vid akademiens sammankomst den 15 april 2004: ”Skall vi ha någon livsmedelsproduktion i Sverige i framtiden?”
Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.
Sammanfattning av KSLA:s seminarium The EU Strategy for Animal Welfare den 10 september 2010.
…
