Vikten av att upphetta maten till minst 70 grader celsius har kommit i fokus i den aktuella ehec-debatten. Människan har sedan urminnes tider vant sig vid att äta de flesta livsmedlen efter en kortare eller längre upphettning. Vi kokar, bakar, steker, grillar eller puffar de flesta produkter från växt- och djurriket innan vi äter dem. Det sker då en rad olika fysikaliska, kemiska och biologiska förändringar med maten, de flesta positiva men en del negativa. Näringsvärdet kan öka, smaken förändras och många produkter blir lättare att tugga. Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
KSLAT nr 3-2006 i tryckt version är tyvärr slut.
Hur vet vi att vi vet? Exkursion. Att lösa klimatproblem på ett hållbart sätt. Skogsskötselns första stapplande steg. Så traktoriserades Sverige. Enaforsholmskursen 2017. Och mycket mer!
Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.
Kommittén för ”Klimatet och skogen” inrättades under 2002 och har verkat under närmare fyra år. I och med avlämnandet av föreliggande underlag till ett forskningsprogram så har kommittén fullgjort sina åtaganden. Ett fortsatt arbete med att utveckla och omforma programmet, samt att initiera dialoger med tänkbara finansiärer, genomförs bäst i en annan organisationsform än i en kommitté inom KSLA. I ett tänkt fortsatt arbete ligger bland annat att engagera lämpliga forskningsutförare och att omforma forskningsprogrammet till en eller flera forskningsansökningar.
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
