Vikten av att upphetta maten till minst 70 grader celsius har kommit i fokus i den aktuella ehec-debatten. Människan har sedan urminnes tider vant sig vid att äta de flesta livsmedlen efter en kortare eller längre upphettning. Vi kokar, bakar, steker, grillar eller puffar de flesta produkter från växt- och djurriket innan vi äter dem. Det sker då en rad olika fysikaliska, kemiska och biologiska förändringar med maten, de flesta positiva men en del negativa. Näringsvärdet kan öka, smaken förändras och många produkter blir lättare att tugga. Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
KSLAT nr 3-2006 i tryckt version är tyvärr slut.
Detta inriktningsdokument för KSLA fastställdes av akademikollegiet den 1 december 2020.
Ekonomibyggnader under 250 år Agr.dr Catharina Svala, verksam vid högskolan i Halmstad, skriver om ekonomibyggnaderna…
Jordbrukets klimatanpassning – en överlevnadsfråga. Livsmedelsproduktionen måste säkerställas. Klimatanpassning kräver kunskap och investeringar. Det är några av huvudrubrikerna i denna slutrapport från KSLA:s Kommitté för jordbrukets klimatanpassning.
I oktober 2017 hölls KSLA:s casetävling UNIK Utmaning för tredje gången. 19 deltagare tävlade på ett internationellt tema: FN:s globala mål nr 12 för hållbar utveckling med fokus på hållbara konsumtions- och produktionsmönster – utmaningen handlade alltså om att halvera det globala matsvinnet. Här är de fem lagens lösningsförslag.
