Många olika certifieringsmärkningar av livsmedel möter konsumenter, producenter, handlare, myndighetsansvariga och industriföreträdare. Det finns ett flertal certifieringsstandarder och certifieringssystem. Allt kan uppfattas som en djungel, som är svår att tränga igenom för att förstå och också se nyttan av. Exempel på certifieringar för livsmedel är: ISO (för kvalitet, HACCP och miljö), BRC, KRAV-märkt, Rättvisemärkt, Svenskt Sigill med mera. Det finns en klar tendens att införandet av handelns egen varumärkning – EMV driver på en ökad certifiering. Frågorna som är berättigade att ställa är: Blir det säkrare livsmedel för konsumenten? Vilka blir kostnaderna för företag med flera olika certifikat? Får de valuta för pengarna? Hur påverkar införande av standarder verksamheten i olika led av livsmedelskedjan från jord till bord?
Denna rapport från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens konferens Certifierad kvalitet från jord till bord belyser vad livsmedelscertifiering innebär ur ett konsumentperspektiv men också vad det innebär för de andra leden i livsmedelskedjan.
…
The critical SARS epidemic is probably still fresh in everyone’s mind, particularly as new cases continue to develop from time to time. Foot and mouth disease and swine fever are other well-known and dreaded diseases. We believed that we knew how to deal with and prevent such diseases, but we have recently experienced massive outbreaks at close quarters.
Sammanfattning av seminariet ”Länge leve isbjörnen!” den 11 mars 2011, med målet att redovisa aktuella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.
