Certifierad kvalitet från jord till bord – KSLAT nr 3-2007


Unikt tillfälle – välbevarad svart frack säljes till förmån för akademiens verksamhet! Mer information
Mer information

Många olika certifieringsmärkningar av livsmedel möter konsumenter, producenter, handlare, myndighetsansvariga och industriföreträdare. Det finns ett flertal certifieringsstandarder och certifieringssystem. Allt kan uppfattas som en djungel, som är svår att tränga igenom för att förstå och också se nyttan av. Exempel på certifieringar för livsmedel är: ISO (för kvalitet, HACCP och miljö), BRC, KRAV-märkt, Rättvisemärkt, Svenskt Sigill med mera. Det finns en klar tendens att införandet av handelns egen varumärkning – EMV driver på en ökad certifiering. Frågorna som är berättigade att ställa är: Blir det säkrare livsmedel för konsumenten? Vilka blir kostnaderna för företag med flera olika certifikat? Får de valuta för pengarna? Hur påverkar införande av standarder verksamheten i olika led av livsmedelskedjan från jord till bord?

Denna rapport från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens konferens Certifierad kvalitet från jord till bord belyser vad livsmedelscertifiering innebär ur ett konsumentperspektiv men också vad det innebär för de andra leden i livsmedelskedjan.


Utveckling av den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete – KSLAT nr 4-2008

Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.

Utveckling av den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete – KSLAT nr 4-2008

Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.

SOLMED nr 33 Bruka, odla, hävda

Nya kunskaper om odlingssystemens historia och om uthålligt jordbruk, presenteras i denna antologi. Dess huvudområden är: odlingssystemens historia, de idéhistoriska perspektiven, naturens kretslopp, energi- och näringsflöden samt landskapsförändringar och hållbart nyttjande.

SOLMED nr 33 Bruka, odla, hävda

Nya kunskaper om odlingssystemens historia och om uthålligt jordbruk, presenteras i denna antologi. Dess huvudområden är: odlingssystemens historia, de idéhistoriska perspektiven, naturens kretslopp, energi- och näringsflöden samt landskapsförändringar och hållbart nyttjande.

Det gröna kunskapssamhället

Ett inspirationsdokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle

Det gröna kunskapssamhället

Ett inspirationsdokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle

Frön för framtiden – KSLAT nr 2-2016

Projektet Bioteknik i växtodlingen har med dialogen som metod skapat samförstånd mellan personer med vitt skilda erfarenheter och utgångspunkter: modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå ett hållbart jordbruk! Projektet dokumenteras i detta nummer av KSLAT.

Frön för framtiden – KSLAT nr 2-2016

Projektet Bioteknik i växtodlingen har med dialogen som metod skapat samförstånd mellan personer med vitt skilda erfarenheter och utgångspunkter: modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå ett hållbart jordbruk! Projektet dokumenteras i detta nummer av KSLAT.