Många olika certifieringsmärkningar av livsmedel möter konsumenter, producenter, handlare, myndighetsansvariga och industriföreträdare. Det finns ett flertal certifieringsstandarder och certifieringssystem. Allt kan uppfattas som en djungel, som är svår att tränga igenom för att förstå och också se nyttan av. Exempel på certifieringar för livsmedel är: ISO (för kvalitet, HACCP och miljö), BRC, KRAV-märkt, Rättvisemärkt, Svenskt Sigill med mera. Det finns en klar tendens att införandet av handelns egen varumärkning – EMV driver på en ökad certifiering. Frågorna som är berättigade att ställa är: Blir det säkrare livsmedel för konsumenten? Vilka blir kostnaderna för företag med flera olika certifikat? Får de valuta för pengarna? Hur påverkar införande av standarder verksamheten i olika led av livsmedelskedjan från jord till bord?
Denna rapport från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens konferens Certifierad kvalitet från jord till bord belyser vad livsmedelscertifiering innebär ur ett konsumentperspektiv men också vad det innebär för de andra leden i livsmedelskedjan.
Projektet Bioteknik i växtodlingen har med dialogen som metod skapat samförstånd mellan personer med vitt skilda erfarenheter och utgångspunkter: modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå ett hållbart jordbruk! Projektet dokumenteras i detta nummer av KSLAT.
…
Ängar och hagar är innehållsrika kulturminnen men också levande natur, som erbjuder rik biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster. Dessa kulturskatter kan bara bevaras genom att brukas. Men det förutsätter att bönderna får betalt för de kollektiva nyttigheter som de producerar. Policyinstrument, engagemang och ansvarstagande krävs för att bryta den negativa trenden för våra ängar och hagar.