Många olika certifieringsmärkningar av livsmedel möter konsumenter, producenter, handlare, myndighetsansvariga och industriföreträdare. Det finns ett flertal certifieringsstandarder och certifieringssystem. Allt kan uppfattas som en djungel, som är svår att tränga igenom för att förstå och också se nyttan av. Exempel på certifieringar för livsmedel är: ISO (för kvalitet, HACCP och miljö), BRC, KRAV-märkt, Rättvisemärkt, Svenskt Sigill med mera. Det finns en klar tendens att införandet av handelns egen varumärkning – EMV driver på en ökad certifiering. Frågorna som är berättigade att ställa är: Blir det säkrare livsmedel för konsumenten? Vilka blir kostnaderna för företag med flera olika certifikat? Får de valuta för pengarna? Hur påverkar införande av standarder verksamheten i olika led av livsmedelskedjan från jord till bord?
Denna rapport från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens konferens Certifierad kvalitet från jord till bord belyser vad livsmedelscertifiering innebär ur ett konsumentperspektiv men också vad det innebär för de andra leden i livsmedelskedjan.
…
Vårnummer med information från ett urval av akademiens aktiviteter m m. Makten över marken – vem bestämmer? Mat, pris och mervärden. Landskapets karaktär. Väldoftande jordbruk. Att rädda havet…
Här tecknas behoven, hoten och möjligheterna avseende FoU, teknikutveckling och innovation i skogsbruket, tillsammans med förslag på hur en nationell satsning kan bidra till att säkra Sveriges position avseende världsledande, uthållig skogsteknik och skogsindustriell tillväxt.
Om en östgötsk bondgårds ekonomiska historia 1786–1950.
