Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?

År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.

Denna rapport från en konferens 3 oktober 2000 anlägger ett helhetsperspektiv på det svenska landskapet och dess förändring.

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Caseutmaning, skog, avreglering av genomiska tekniker och annat.

Framtidsprojektet är en mångvetenskaplig tankesmedja baserad på ett tvärsnitt av de många utbildningar som på ett eller annat sätt arbetar med naturresurshantering. Dessa unga akademiker har processat fram en bred bild av framtidens naturresursbruk sedd genom framtidens yrkesutövares ögon.

Den 11–13 november 2016 hölls den andra upplagan av KSLA:s casetävling UNIK Utmaning. 16 deltagare fick i uppdrag att utveckla ett attraktivt koncept för den mat som odlas, produceras och konsumeras i Norden. Här är de fem lagens olika lösningsförslag.

Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.