Antibiotikaresistens/AMR med fokus på djur
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. Med fokus på resistensproblematiken tar detta nummer av KSLAT bland annat upp områden som för många är okända, inom växtodling och produktion av råvarusubstanser.
Klarar vi inte globalt att reducera användningen av antibiotika till en låg och ansvarsfull nivå inom såväl jordbruk som sjukvård så riskerar världen att snart stå utan möjligheter att behandla livshotande bakteriella sjukdomstillstånd.
WHO bedömer att ca 10 miljoner människor kommer att dö på grund av icke behandlingsbara bakteriella infektioner år 2050.
KSLA har genom årens lopp genomfört många aktiviteter på temat AMR och vid ett seminarium 2019 föddes tanken på en närmare samverkan mellan KSLA och Axfoundation. Det resulterade i Antibiotikaplattformen – från gård till gaffel. Plattformens arbete följer i huvudsak två spår: kunskapsuppbyggnad och dialog om antibiotika.
Förhoppningen är att världen kan vända den negativa utvecklingen på området genom brett samarbete inom sjukvård, djurhållning, och med tydligt producent-, närings- och konsumentansvar. Detta nummer av KSLAT är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
Redaktionsgrupp: Marianne Elvander, Per Eriksson, Maria Lundesjö, Jimmy Lyhagen, Annika Åhnberg
Till bläddringsbar pdf (gratisapp, innehåller reklam).
KSLA:s ledamöter behöver inte beställa skriften. Den kommer som vanligt per automatik hem i brevlådan.
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
Matens nya vägar till staden – ett Berlinbesök. Smakens värde – för individ, producent och förädlare. Rätten att äga och bruka sin mark. Skogen och klimatet. Slottsbesök i kungliga spår. Räcker virket från skogen? Långtidsstudier av vegetationsrutorna på Enaforsholm. Och mer!
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 3
Både handel och livsmedelstillverkare gör sig till uttolkare för konsumenternas behov, men görs det över konsumentens huvud? Riskerar utvecklingen att leda till minskad mångfald av producenter och därmed i förlängningen minskade valmöjligheter för konsumenten?