Skördetröskor 1944–2005.
Skördetröskorna utgjorde en teknikinnovation, där flera tidigare separata moment kunde samordnas. Detta medförde att man kunde skörda större arealer med färre antal människor. Tidiga skördetröskor fanns redan under 1800-talet främst i USA och Australien, där de fick stor betydelse. I Europa fick de en bredare spridning mycket senare. Dessa tidiga skördetröskor drogs av en dragare eller senare efter en traktor. Först efter Andra världskriget fick självgående skördetröskor ett genomslag. De fick då det utseende vi är vana vid idag, även om tekniken har utvecklats och moderniserats över tid.
Kartan baseras på Jordbruksverkets statistik och visar antalet skördetröskor från perioden 1944 till 2005 för respektive län. Länen är den äldre länsindelningen för 1995 även för uppgifterna från 2005. I slutet av Andra världskriget fanns mycket få skördetröskor i landet. Under 1950- och 1960-talet ökade de kraftigt. De större jordbruksbygderna framträder tydligt på kartan.
Startbild. Skördetröska. Foto: Ylva Nordin.
KSLA underkänner dokumentet NNR 2022: ”Overview of food consumption and environmental sustainability in the Nordic and Baltic region”
Rapport från den studieresa till Åland som Kommittén för livsmedelsproduktionens värdekedja genomförde den 22–23 september 2019.
Maj 2024: Sex kartor som visar på regionala skillnader i landet i fråga om gratisarrenden.
Augusti 2025: Jordbrukets mosaik.
