Skördetröskor 1944–2005.
Skördetröskorna utgjorde en teknikinnovation, där flera tidigare separata moment kunde samordnas. Detta medförde att man kunde skörda större arealer med färre antal människor. Tidiga skördetröskor fanns redan under 1800-talet främst i USA och Australien, där de fick stor betydelse. I Europa fick de en bredare spridning mycket senare. Dessa tidiga skördetröskor drogs av en dragare eller senare efter en traktor. Först efter Andra världskriget fick självgående skördetröskor ett genomslag. De fick då det utseende vi är vana vid idag, även om tekniken har utvecklats och moderniserats över tid.
Kartan baseras på Jordbruksverkets statistik och visar antalet skördetröskor från perioden 1944 till 2005 för respektive län. Länen är den äldre länsindelningen för 1995 även för uppgifterna från 2005. I slutet av Andra världskriget fanns mycket få skördetröskor i landet. Under 1950- och 1960-talet ökade de kraftigt. De större jordbruksbygderna framträder tydligt på kartan.
Rapport från ett hybridseminarium den 27 september 2022
Rapport från ett seminarium den 14 mars 2022, arrangerat av Forskningsutskottet.
Rapport från akademisammankomsten på KSLA 9 november 2023.
Januari 2024: Kartor som visar beredskapslager för livsmedel 1920 och 1994.
”Nyfiken, uthållig, bildad, öppen, ödmjuk och innovativ projektledare som är intresserad av vår bransch och av att lösa samhällsutmaningar.” Så ser den ideala forskaren ut, enligt de som medverkade på KSLA-seminariet Forskare – var i samhället behövs de och möter vi behoven? den 14 mars 2022.
Maj 2023: Två kartor som visar sysselsättningen bland jordbruksbefolkningen år 1900 och år 2019. Maj 2023.
Om det fortsatta arbetet med vegetationsprofilerna på KSLA:s donationsgård i västra Jämtland.
Referat från Wallenberg-seminariet ”Sustainable Aquaculture at local and global scales” den 21 mars 2019.
Rapport från ett rundabordssamtal på KSLA 5 oktober 2023.
