I början av 1970-talet inleddes en långtidsstudie av vegetationen i Enaforsholmsområdet. Sommaren 2023 startar Fas 2 i det arbetet.
Vid KSLA:s egendom Enaforsholm i västra Jämtland startade akademiledamoten prof. Börje Lövkvist och medarbetare i början av 1970-talet en långtidsstudie av vegetationen i området.
Huvudprojektet var att beskriva två vegetationsprofiler, ”botanisk-fenologiska linjer”, som lades ut och beskrevs, i alpin miljö och i fjällnära skog. Dessa profiler utgör en beskrivning av de arter och växtsamhällen som förekommer i området och visar ungefärligt de olika samhällenas och de översta arternas olika gränser. Vidare lade man ut 25 observationsrutor i anslutning till befintliga stigar till de båda topparna.
Perioden 2011–2017 blev de 25 observationsrutorna på nytt uppsökta, identifierade, avgränsade och markerade med permanenta ”markeringspinnar”. GPS-positionerna noterades också. Alla rutorna återinventerade enligt det ursprungliga schemat.
Det kan dock konstateras att grundmaterialet knappast motsvarar dagens krav på vetenskapligt utförda fältinventeringar. Av denna anledning kommer en nystart – fas II – att ske under juli 2023. Enaforsholmsrutorna är unika. Trots att det genomförs övervakningsprojekt av fjällvegetationen i Sverige finns det enligt vår kännedom inte motsvarande möjlighet att i detalj följa vegetationsförändring under så lång tid tillbaka.
Litteratur om landskapshistoria i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek
…
Vagn J Brøndegaard i Pharmazeutische Zeitung, nr 30, 1971, s 1065–1070.
Rapport från ett rundabordsmöte den 19 oktober 2021.
Referat från akademisammankomstöverläggningen ”Skogen brinner! Igen!” den 14 februari 2019.
Rapport från ett panelsamtal om IUFRO World Congress 2024: ”Skog och samhälle mot 2050” den 9 februari 2023.
Rapport från seminariet ”Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?” på KSLA 13 februari 2024.
Sverige har historiskt ofta beskrivits som en ”motvillig europé” och ”ståndaktig nationalstat”.