Rapport från tre rundabordssamtal på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i juni 2022.
Skogarnas kulturarv består inte enbart av bevarade föremål, lämningar och miljöer. Kulturarvet sätter också in skogarna i sammanhang och belyser därmed vad de genom årtusenden har betytt för människors liv, vad de bidrar med idag och vilken roll de kan komma att spela i framtiden. Med den utgångspunkten bjöd Skogsavdelningen inom KSLA in till en serie rundabordssamtal i juni 2022. Under tre sessioner samlades tre olika grupper, med ett tjugotal särskilt inbjudna personer i varje, för att diskutera och tillsammans tänka fritt.
KSLA visade sig vara utmärkt rum för ett förtroendefullt samtal mellan en rad olika parter.
Flera deltagare beklagade det faktum att det i dag saknas ett nav för den stora berättelsen om skogens roll för landet ekonomiskt, kulturellt, ekologiskt och för den nationella självbilden. Ytterst handlar det om att via en sådan berättelse förbinda historia och nutid med det klimatansvar som fordrar omställning och där den gröna kolatomen kommer att ha en fundamental roll.
De tre samtalen, som sammanfattas i rapporten, var ett viktigt steg i ett långsiktigt arbete, där en mängd aktörer kommer att adresseras.
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 4
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.
…
