Rapport från tre rundabordssamtal på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i juni 2022.
Skogarnas kulturarv består inte enbart av bevarade föremål, lämningar och miljöer. Kulturarvet sätter också in skogarna i sammanhang och belyser därmed vad de genom årtusenden har betytt för människors liv, vad de bidrar med idag och vilken roll de kan komma att spela i framtiden. Med den utgångspunkten bjöd Skogsavdelningen inom KSLA in till en serie rundabordssamtal i juni 2022. Under tre sessioner samlades tre olika grupper, med ett tjugotal särskilt inbjudna personer i varje, för att diskutera och tillsammans tänka fritt.
KSLA visade sig vara utmärkt rum för ett förtroendefullt samtal mellan en rad olika parter.
Flera deltagare beklagade det faktum att det i dag saknas ett nav för den stora berättelsen om skogens roll för landet ekonomiskt, kulturellt, ekologiskt och för den nationella självbilden. Ytterst handlar det om att via en sådan berättelse förbinda historia och nutid med det klimatansvar som fordrar omställning och där den gröna kolatomen kommer att ha en fundamental roll.
De tre samtalen, som sammanfattas i rapporten, var ett viktigt steg i ett långsiktigt arbete, där en mängd aktörer kommer att adresseras.
”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.
En rapport från arbetsgruppen Klimat och Jordbruk inom KSLA.
Årets sista KSLAT: jordbruksteknisk integration, jordbruksbistånd, veterinäryrkets utveckling, blåtungevirus i Sverige, fladdermössens vara eller icke vara.
Konferens den 20 mars 2002 i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen angående hur man kan kommunicera frågor och problem kring nyttjandet och förvaltningen av biologisk mångfald
