Rapport från tre rundabordssamtal på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i juni 2022.
Skogarnas kulturarv består inte enbart av bevarade föremål, lämningar och miljöer. Kulturarvet sätter också in skogarna i sammanhang och belyser därmed vad de genom årtusenden har betytt för människors liv, vad de bidrar med idag och vilken roll de kan komma att spela i framtiden. Med den utgångspunkten bjöd Skogsavdelningen inom KSLA in till en serie rundabordssamtal i juni 2022. Under tre sessioner samlades tre olika grupper, med ett tjugotal särskilt inbjudna personer i varje, för att diskutera och tillsammans tänka fritt.
KSLA visade sig vara utmärkt rum för ett förtroendefullt samtal mellan en rad olika parter.
Flera deltagare beklagade det faktum att det i dag saknas ett nav för den stora berättelsen om skogens roll för landet ekonomiskt, kulturellt, ekologiskt och för den nationella självbilden. Ytterst handlar det om att via en sådan berättelse förbinda historia och nutid med det klimatansvar som fordrar omställning och där den gröna kolatomen kommer att ha en fundamental roll.
De tre samtalen, som sammanfattas i rapporten, var ett viktigt steg i ett långsiktigt arbete, där en mängd aktörer kommer att adresseras.
Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar?
With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. Beyond 2030 the production of “the three F’s” is expected to compete for limited land and water resources.
Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.
KSLA har sett det som angeläget att belysa utvecklingen och föra en diskussion om de framtida förutsättningarna för en livskraftig livsmedelsproduktion i landet. En del av denna diskussion var överläggningsämnet vid akademiens sammankomst den 15 april 2004: ”Skall vi ha någon livsmedelsproduktion i Sverige i framtiden?”
