SOLMED nr 22 Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

Vad är skogshistoria, hur har den skrivits och varför?

Är Du nyfiken på hur mycket man på 1700-talet fick böta för att löva i kyrkor? Eller vill Du veta hur bönderna på 1850-talet ställde sig till förbud mot att låta getter beta i skogen? Du kanske rent av skulle vilja veta mer om flottningens historia i norra Schwarzwald, om skogen och krigen i Frankrike eller om nationalparkernas fram­växt i USA?

Den här boken ger en spännan­de bild av den skogshistoriska forskningens dynamiska utveckling under de senaste 50 åren i Sverige och utomlands. En över­blick av detta slag har länge saknats, inte bara i vårt land utan också internationellt. Den beskri­ver den skogshistoriska forskningens mångfald och förhållandet till andra discipliner. Syftet är att öppna nya dörrar för studier och forskning i skogens historia. Boken kan fungera som handbok för Dig som vill veta mer om sådan forskning. Den innehåller därför en vägledning till svenska företagsarkiv och statliga arkiv samt en förteckning över utländsk skogshistorisk litteratur i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek. Boken vänder sig till alla som är intresserade av skogens historia och ger värdefull historisk kunskap åt alla som är verksamma i skogsbruket.

Ursprunget till boken är ett seminarium om skogshistorisk forskning som 1995 arrangerades av Skogshistoriska Sällskapet, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Skogsstyrelsen. Redaktör är Ronny Pettersson, ekonomhistoriker vid Stockholms universitet. De medverkande författarna är framstående skogshistoriker från olika ämnesområden och organisationer.


Växtförädlarrätt och patent – så fungerar det – KSLAT nr 6-2022

En genomgång, på uppdrag av projektet Växtnoden, av hur växtförädlarrätt och patent på växter utnyttjas för att skydda nya växtsorter och växtbiotekniska innovationer med fokus på EU.

Växtförädlarrätt och patent – så fungerar det – KSLAT nr 6-2022

En genomgång, på uppdrag av projektet Växtnoden, av hur växtförädlarrätt och patent på växter utnyttjas för att skydda nya växtsorter och växtbiotekniska innovationer med fokus på EU.

Freja ANH 2011-6

Freja ANH 2011-6

Klimat och miljö i förändring – varifrån ska vi ta vår mat? – KSLAT nr 8-2007

Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar?

Klimat och miljö i förändring – varifrån ska vi ta vår mat? – KSLAT nr 8-2007

Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar?

Seeds for the Future – KSLAT nr 4-2016

Seeds for the Future (KSLAT no 4-2016) is a documentation of the results of KSLA’s Dialogue Project about biotechnology in agriculture. ”The objective is sustainable agriculture, and modern plant breeding is one important tool to achieve this objective.”

Seeds for the Future – KSLAT nr 4-2016

Seeds for the Future (KSLAT no 4-2016) is a documentation of the results of KSLA’s Dialogue Project about biotechnology in agriculture. ”The objective is sustainable agriculture, and modern plant breeding is one important tool to achieve this objective.”