Om en bondgårds ekonomiska historia 1786–1950
Groveda är en östgötsk bondgård. Den har sina egenheter men är på det hela taget som vilken svensk medelstor gård som helst. Det här är en bok om Grovedas ekonomiska historia, om vad som i ett ekonomiskt perspektiv har hänt med gården och dess ägare från sent 1700-tal fram till 1950. Men det är mer än en specifik gårds historia. Författaren sätter in det konkreta skeendet på Groveda i sitt historiska och ekonomiska sammanhang. Varför gjordes ett storskifte 1804? Varför blev det konkurs 1862? Varför byggdes en ny ladugård 1904? Varför engagerade sig gårdens brukare (som var författarens far) i början av 1940-talet i bildandet av en lokalförening för RLF?
Alla med intresse för lokalhistoria, gårdshistoria, eller för bondejordbrukets historia mera allmänt, kan läsa den här boken med stor behållning.
Karl-Henrik Pettersson är f d bankman, ekonom och författare. Han har bl a skrivit uppmärksammade böcker inom ekonomi och företagsledning. Familjen har ägt Groveda sedan mitten av 1800-talet.
SOLMED 28 Groveda som pdf.
En antologi om samexistens och utveckling av jordbruket i u-land och i-land.
Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
