SOLMED nr 68 KSLA 1812–2012 Del A


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens matrikel över ledamöter under 200 år – 1812–2012

Del A: Händelser och ledamöter i Akademien under 200 år

Utgivningen består av två delar. Denna del A, Händelser och ledamöter i akademien under 200 år, utgörs av en sammanfattande historik med nedslag i viktigare skeenden i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens historia.

SOLMED 68 del A som pdf.

Del B Ledamotsmatrikel är en förteckning över akademiens ledamöter 1812–2012.


KSLA Caseutmaning 2018 – KSLAT nr 1-2019

I oktober 2018 hölls KSLA:s Caseutmaning för fjärde gången. 14 deltagare tacklade utmaningen som handlade om att ta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens olika nyttor, med koppling till FN:s globala hållbarhetsmål. Här är de fyra gruppernas lösningsförslag.

KSLA Caseutmaning 2018 – KSLAT nr 1-2019

I oktober 2018 hölls KSLA:s Caseutmaning för fjärde gången. 14 deltagare tacklade utmaningen som handlade om att ta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens olika nyttor, med koppling till FN:s globala hållbarhetsmål. Här är de fyra gruppernas lösningsförslag.

Slutrapport Bruka utan att förbruka

Slutrapport från KSLA:s Klimatgrupp Bruka utan att förbruka.

Slutrapport Bruka utan att förbruka

Slutrapport från KSLA:s Klimatgrupp Bruka utan att förbruka.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

SOLMED nr 22 Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika

Vad är skogshistoria, hur har den skrivits och varför?

SOLMED nr 22 Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika

Vad är skogshistoria, hur har den skrivits och varför?