Yttrande över PM om behovsanalys inför EU-gemensam jordbrukspolitik i Sverige

KSLA har erbjudits möjlighet att yttra sig över Näringsdepartementets Promemoria om behovsanalys i den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige (N2020/01752/JL).

Hämta hela svaret till höger.

Här en förkortad version av sammanfattningen. KSLA prioriterar de allmänna CAP-målen så:

  1. Främja en smart, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som säkerställer livsmedelstryggheten (d v s säkerställer livsmedelsförsörjningen).
  2. Stärka miljövård och klimatåtgärder och bidra till unionens miljö- och klimatrelaterade mål.
  3. Förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden.

KSLA föreslår att delar av landsbygdsatsningarna tas ur landsbygdsprogrammet och finansieras med nationella medel. Det kräver samordning mellan insatser och att rollfördelningen mellan myndigheter och olika pengaflöden tydliggörs. Målkonflikter i den strategiska planen bör diskuteras och ges tydligare prioriteringar.

EU-kommissionen önskar en mer resultatorienterad politik, fokuserad på måluppfyllelse, vilket uppskattas. Detta bör ge möjlighet att minska den administrativa bördan i hela systemet och säkerställa snabba stödutbetalningar.

För att främja en aktiv jordbruksproduktion i hela landet behövs både kompensationsstöden och gårdsstöden, framför allt i norra Sverige och i skogsbygderna.

Behovsanalysen betonar att stöd bör utformas så att produktionens konkurrenskraft ökar och miljöproblem inte exporteras. KSLA välkomnar detta och föreslår satsningar på grenar som har god potential och hög importandel. Ett aktivt jordbruk i hela landet behöver fortsatta satsningar inom mjölkproduktionen, menar KSLA. Nötkreatursstödet bör vara kvar och investeringsstöd behövs. KSLA lyfter även möjligheten att kombinera växt/animalieproduktion med vattenbruk.

Stärkt miljövård och fortsatta satsningar på klimatåtgärder är nödvändiga. Ettåriga miljöåtgärder inom pelare I innebär en förenkling som ökar företagarnas flexibilitet. Vad gäller biologisk mångfald är betesmarksstödet avgörande och vallstödet behöver värnas.

Klimatåtgärderna ska dels minska jordbrukets inverkan på klimatet, dels underlätta en anpassning till ett ändrat klimat. KSLA betonar möjligheten till kolinlagring i jordbruket, som bör stödjas utan att livsmedelsproduktionen påverkas negativt. Förnybar energi och energieffektivisering är angeläget men bör i huvudsak styras av efterfrågan. Vattenfrågan blir alltmer aktuell, stöd för dränering och markavvattning skapar möjligheter. Djurstallar behöver anpassas till ett förändrat klimat, KSLA saknar dock åtgärder som adresserar problem med smittspridning i ett varmare klimat.

EU efterfrågar ett starkt kunskapssystem som säkerställer nära samverkan mellan jordbruket, rådgivningen och forskningen. KSLA önskar spela en roll i detta och bidrar gärna, tillsammans med bland andra SLU och Jordbruksverket till att säkerställa sådana mötesplatser. Kunskap och forskning bör vara bas för förslag och åtgärder.

Yttrandet sändes in den 28 september 2020.