KSLA: Skogsbrandförsvaret behöver fler flygplatser

KSLA har i juni 2020 sänt ett brev rörande skogsbrandsberedskapen till infrastrukturminister Tomas Eneroth, Infrastrukturdepartementet:

Nationell infrastruktur av flygplatser för tryggt skogsbrandförsvar i hela landet

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är engagerad i skogsbrandfrågan och vill med denna skrivelse uppmärksamma regeringen på behovet av fungerande, inte alltför glest belägna, flygplatser vilka kan tjäna både mindre spaningsflyg och släckningsflyg med helikoptrar och vattenbärande plan.

Skogsbrandfrågan rör en av våra viktigaste näringsgrenar och handlar även om landsbygdens väl och ve, akademiens intressesfär. Under senare decennier har det registrerats cirka 2 400 skogsbränder per år, varav 90 % är mindre än ett halvt hektar. De flesta släcks alltså snabbt, men 250 bränder växer sig stora. Grundtanken med skogsbrandförsvar är snabb släckning, om alla goda förebyggande åtgärder inte lyckats. Det finns ett klart samband mellan större skogsbränder och glest befolkade delar av landet. I glesbygder finns färre människor som upptäcker bränder, det är längre till brandstationer med utrustning och personal, glesare vägnät och få flygplatser med förmåga att flyga för spaning och upptäckt av bränder samt att ta emot, tanka och serva helikoptrar och släckningsflygplan.

Men även i trakter med liten bofast befolkning kan skogsbrandförsvar fungera visar inblickar i Finlands brandvärn. De skogliga och befolkningsmässiga förhållandena i Sverige norr om en linje Stockholm – Karlstad, och Finland är jämförbara. Finland har under det senaste decenniet inte haft några riktigt stora skogsbränder. De upptäcks tidigt och släcks innan de når 30 hektar! Deras goda skogsbrandflyg som går upp i stabsläge vid hög risk för brand är en grundresurs, varefter lokala brandvärn med material och övat folk snabbt rycker in.

Akademien har nyligen till justitiedepartementet haft synpunkter på en samlad utveckling av skogsbrandbekämpning i fem punkter:

  • Större räddningstjänster med ledningscentraler måste säkras i hela landet.
  • I förväg tränad samverkan inom räddningstjänsten och med civilsamhället såväl regionalt som lokalt.
  • Former för och organisation av statligt ingripande.
  • Prioritering på strategisk nivå.
  • Den viktiga efterbevakningen/eftersläckningen.

Vi noterar med tillfredsställelse att inrikesministern vid möte med Krishanteringsrådet den 15 maj framhöll att Sverige är bättre förberett att hantera bränder i skog och mark i år än tidigare och att MSB:s generaldirektör därefter kommenterade: ”Vi har nog aldrig tvingats göra en så omfattande genomgång av vilka sårbarheter och risker som kan påverka samhällsviktig verksamhet i Sverige” … ”Beredskapen vid skogsbränder har förstärkts, bland annat med hjälp av fler skogsbranddepåer och utökad tillgång till pumpar, slangar och fyrhjulingar. Sex helikoptrar är från och med nu i beredskap och i månadsskiftet maj/juni skall två nya vattenskopande flygplan, till stor del finansierade av EU, vara på plats.”

Detta är naturligtvis mycket välkommet, men gäller alltså när skogsbrand inte upptäckts och släckts i ett tidigt skede, utan då det krävs bekämpningsinsatser från luften. När årets skogsbrandsäsong nu är igång vill vi uppmärksamma regeringen på det frivilliga skogsbrandflygets avgörande roll för tidig upptäckt/tidig släckning av skogsbränder. Det frivilliga bevakningsflyget riskerar med nuvarande utveckling mot utglesad infrastruktur att få ökade problem att säkra tillgång till de speciella bränslen och den specifika underhållskompetens som plantypen kräver.

Begränsad basal infrastruktur i samhällets skogsbrandförsvar betyder menlig inverkan på förmågan till effektiv skogsbrandbekämpning. Det handlar om tillgång till adekvata nyckelresurser i form av flygplatser, brandstationer, lokala brandvärn mm. Ingående diskussioner av problembilden redovisas bland annat i betänkandet Skogsbränderna 2018 (SOU 2019:7) och i rapporten Skogsbränder och gräsbränder i Sverige – Trender och mönster under senare decennier, Sjöström & Granström (MSB 1536, april 2020). Problembilden med otrygghet på grund av risk för stora skogsbränder kan beskrivas som generell för svensk landsbygd men den är särskilt uttalad i det glesbefolkade inlandet i norra Svealand och Norrland. Konkret innebär begränsad förmåga att hantera skogsbrand, förlängda tider i hela kedjan – upptäckt av brand → larm → ankomst insatsresurs → släckningsstart, där varje minut är avgörande för att hindra att en liten brand utvecklas till en stor skogsbrand med samhällsvådliga konsekvenser. Alla länkar i kedjan måste utvecklas och förstärkas för att vända trenden.

Både det frivilliga brandflyget – för att upptäcka och larma – och det affärsmässiga släckningsflyget med helikopter och flygplan behöver fungerande flygplatser. Ett glest flygplatsnät innebär för såväl upptäcktsflyget som för släckningsflyget långa flygningar efter tankning och service och därmed låg effektivitet i luften. Oron för framtiden är stor vid ett antal lokala/regionala flygfält. Särskilt oroande signaler gäller de viktiga mellansvenska flygplatserna i Gävle, Mora, Avesta och Västerås. Kommunala flygplatser kan behöva nationellt stöd för att klara såväl bevakning som släckning.

Akademien ser i närtid fram emot en diskussion med Infrastrukturdepartementet om ett nationellt, väl balanserat nät av flygplatser för ett tryggt skogsbrandförsvar i hela landet.

Vänliga hälsningar

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Jan Fryk
Preses

Eva Pettersson
Akademiens sekreterare och VD

****************

Brandberedskapsfrågan var föremål även för en promemoria som KSLA sände i mars till Justitiedepartementet.

PM:n gav synpunkter på samlad utveckling av skogsbrandbekämpning. Huvudpunkterna var dessa.

  • Större räddningstjänster med ledningscentraler måste säkras i hela landet.
  • I förväg tränad samverkan inom räddningstjänsten och med civilsamhället, såväl regionalt som lokalt.
  • Former för och organisation av statligt ingripande.
  • Prioritering på strategisk nivå.
  • Den viktiga efterbevakningen/eftersläckningen.

Hela PM:n finns att hämta uppe till höger.

 

Foto: Fas Khan/Unsplash