Redan för snart 400 år sedan lär Francis Bacon ha konstaterat att ”för att kunna behärska naturen måste man lyda den”. På 2000-talet kallas naturen inte längre vår tjänare, men vi blir ändå alltmer medvetna om att vi människor lever av naturens tjänster, ekosystemtjänsterna. Naturen sköter sina leveranser till oss av mat, ren luft och syre, rent vatten, virke, livskvalitet och mycket annat, men hur är det med vår del av kontraktet – lyder vi naturens lagar? Har vi inom lantbruket tillräckliga kunskaper om hur vi ska säkra ekosystemens funktioner även för kommande generationer? Brukar vi ekosystemen – eller förbrukar vi dem?
Begreppet hållbar utveckling är en smula undflyende, trots att det gått nästan 30 år sedan det myntades av Brundtlandkommissionen. När ytterligare 4–5 miljarder människor med rätta vill nå den levnadsstandard världens välbärgade nu har, är det viktigare än någonsin att hitta hållbara lösningar. Kan man konsumera utan att förbruka och är vi ens överens om vad det är vi inte får förbruka?
Utmaningarna är många, men kunskaperna växer stadigt om kopplingarna mellan biodiversitet, landskapsstruktur, odlingssystem, produktionsekonomi och klimatförändringar. Det första av KSLA:s miljöseminarier samlar talare från forskning, praktik och förvaltning för att ur olika vinklar diskutera de ekosystemtjänster som är av fundamental betydelse för praktiskt jord-, skogs- och trädgårdsbruk. Kan vi producera minst lika mycket mat som idag och ändå förvalta den biologiska mångfalden? Kan vi odla och bygga utan att jorden rinner eller blåser ut i havet eller försvinner under asfalt och betong? Kan vi odla utan att marken läcker näring till haven och växthusgaser till atmosfären? Kan jordbruket bryta sitt beroende av fossil energi?
Höstens miljöseminarium är det första i en serie, kallad KSLA:s miljöseminarier. I höst kommer fokus att ligga på den biologiska mångfalden, men det leder ju självklart till frågorna om hur vi brukar jorden. Vad är ohållbart idag och vad kan bli hållbart i vårt framtida naturbruk?
För mer information och program, se ovanstående PDF-inbjudan.
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag…
14/5: Allmänhetens bild av genteknik och GMO har ändrats visar Gentekniknämndens studie.
8/5: Nationell resurs för marin forskning, miljöövervakning, utbildning och miljöundersökningar.
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas?
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten…