Ungdomsutskottet står bakom de årliga Caseutmaningarna. Deltagarna är unga personer, i slutet av utbildning, nyutbildade eller unga arbetande. De sätts samman i grupper som på begränsad tid ska ta fram ett förslag på lösning till caset. Varje grupp ska bestå av personer vars kunskaper varierar och kompletterar varandra. Till sin hjälp har grupperna resurspersoner, ledamöter i KSLA.
Covid-19-pandemin och Rysslands invasionskrig av Ukraina har tydliggjort sårbarheter i globala handelsflöden och beredskapsfrågan i Sverige har som följd av detta fått ökad uppmärksamhet. Hur kan svensk produktion och konsumtion upprätthållas i tider påverkade av oförutsedda störningar? Hur länge kan befolkningen mättas och i vilken grad kan svensk tillverkning bibehållas vid brist på nödvändiga insatsvaror?
Detta var ämnet för 2024 års Caseutmaning. Deltagarnas uppdrag var att tillsammans med de andra deltagarna i mindre grupper utforma förslag på lösningar på årets utmaning: att säkerställa en långsiktigt hållbar beredskap och försörjningsförmåga inklusive att identifiera hur ny teknik kan bidra till att göra försörjningssystemet mer förberett på kriser.
År 2050 förväntas vi vara 11 miljoner invånare i Sverige och nästan tio miljarder människor på jorden. Befolkningsökningen innebär nya flyttmönster och en ökad urbanisering. Samtidigt ska urbaniseringen värna ekosystem samt vara miljömässigt och socialt hållbar på lång sikt. Var ska maten odlas, var ska energiproduktionen ske och var ska människor bo, arbeta och konsumera? Hur ska marken egentligen fördelas? Kommuner och myndigheter måste hantera alla målkonflikter samt tillgodose den långsiktiga förvaltningen av marken.
Caseutmaningen handlade om att lyfta fram förslag på lösningar till en medelstor kommun som förväntar sig en kraftig befolkningsökning som innebär ökad användning av, och hårdare konkurrens om, den begränsade marken. Lösningarna ska möta de intressen aktuella aktörer har. Området i fokus för diskussionerna var Källberga-Ösmo i Nynäshamns kommun.
Källberga är en större stadsdel som byggs i närheten av tätorten Ösmo, mellan Stockholm och Nynäshamn i Nynäshamns kommun. Med högt ställda ambitioner vad gäller hållbar utveckling, pågår en förvandling av jordbrukslandskapet till ett stadsnära landskap. Med detta landskap som fall samlade Kungl. Skogs-och Lantbruksakademien 15 studenter för att med hjälp av experter, bland annat från forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors, undersöka hur visionerna kan förverkligas och vad intressenterna behöver göra för att Källberga ska vara integrerat på ett hållbart sätt i det omgivande landskapet. Under helgen testades och utvecklades metoder och verktyg.
Metoderna är nu utgivna i ”Hållbara platser – en receptbok för lokal samverkan i mångfunktionella landskap”. Boken visar förslag på hur vi kan säkerställa att våra landskap förblir en källa till återhämtning, lek, lärande och inspiration, samtidigt som de stödjer biologisk mångfald och klimatanpassning.
Mistra Sport & Outdoors skapar i samverkan mellan forskning, organisationer, myndigheter och företag kunskap, metoder och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet. Frågor kan ställas till Sara Borgström.
Utmaningen handlade om att utveckla hållbara affärsidéer för företagare som verkar i skärgårdsmiljö. Fokus var att arbeta med frågeställningar som ”Hur kan vi skapa långsiktigt levande skärgårdsföretag i harmoni med naturens förutsättningar?” och ”Vilka resurser och möjligheter erbjuder Östersjön för lokala, hållbara näringar?”
Skärgården präglas av en kulturhistoria med fungerade självhushållning, entreprenörer och mångsysslare. Skärgårdens befolkning är en vital resurs för lokal utveckling, men idag minskar den fasta befolkningen på öarna. Det är dessutom få lokala näringsverksamheter som nyttjar områdets naturresurser i form av fisk, alger, vilt eller jordbruksprodukter.
Mer om denna caseutmaning.
Utmaningen handlade om vad ett samhälle behöver när krisen kommer och hur beredda vi egentligen är den dagen krisen är ett faktum. Fredagen den 19 november 2021 bjöd Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien in till en caseutmaning i krisens tecken, där beredskap i livsmedelskedjan står i fokus.
En kris påverkar individen och samhället på olika sätt där livsmedelskedjan är en sårbar länk. Hur länge klarar du dig på maten du har hemma? Hur länge klarar Sverige av att försörja sin befolkning den dag krisen slår till? År 2020 blev året då Sverige blev varse att en kris kan drabba det moderna samhället. Sverige blev en del i en världsomfattande pandemin. Covid-19 blev plötsligt det som hela världen var tvungen att anpassa sig efter.
Utmaningen handlade om att ta fram en lösning för hur data kan hjälpa människor att göra medvetna val.
Data! I dagens digitala samhälle skapas och lagras stora datamängder och skogs- och jordbruket är inga undantag. En stor utmaning för många företag är dock att tillvarata data på ett effektivt sätt. Dessutom uppstår frågor om integritet för den enskilda företagare samtidigt som att informationen ska vara tillgänglig i hela systemet. Hur ska de skyddas när data offentliggörs? Konsumenters utmaning är tillskillnad från producenterna att sålla bland den information som finns tillgänglig för att göra medvetna val utifrån deras preferenser.
I en värld med allt högre krav på hållbarhet finns en möjlighet att använda data för att binda ihop försörjningskedjor från ”frö till färdig produkt”, att människor kan ta aktiva beslut baserat på sina olika preferenser. Men hur ordnar vi att produkter från antingen jord- eller skogsbruk får en identitet för konsumenten och samtidigt skapar mervärden för alla parter i kedjan? Det var uppgiften att lösa.
Till resultatet.
Utmaningen handlade om att ta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen om skogens olika nyttor för kommande generationer.
Skogen! Vad betyder den för dig? Frisk luft, rekreation, grund för biologisk mångfald, huset du bor i, lingonsylten på gröten, köksluckorna i det nyrenoverade huset, mjölkförpackningen med roliga fakta på, stället du åker till på semestern, maten på bordet, sagan i barnboken, smink, toapapper, kulturarvet, arbetsplatsen eller världens största lekplats?
Vi mår bra av att vistas i skogen. Skogen binder koldioxid, produkterna är förnyelsebara och allt som kan göras av olja idag kan vi göra av träd imorgon. Men varför behövde just min blåbärsskog bli toapapper? Utrotar vi arter för att bygga klimatsmarta hus? Vem bestämmer över skogen och vem äger skogen?
Frågorna är många och till kommande generationer behöver vi hjälpa till att besvara alla dessa frågor.
Deltagare, arrangörer och jury KSLA:s caseutmaning 2016. Foto: Julia Fransson.
10/6: Med ett halvdagsseminarium uppmärksammar KSLA Sveriges EU-medlemskaps historia, samtid och framtid, med fokus på den gröna sektorn.
This year, the Bertebos Prize wants to emphasize candidates within research and development that has made significant contributions to the interface between ecology and…
KSLA har yttrat sig angående Skogsutredningens delbetänkande ”Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk” (SOU 2024:91)
30/9-1/10: Kan och ska vi anpassa skötseln av skog för människors trivsel? Vilka är skogarna där vi trivs med alla de aktiviteter som vi…
