Svensk forskarkompetens för långsiktigt hållbar global matförsörjning

Seminarium

Svensk forskarkompetens för långsiktigt hållbar global matförsörjning Mer information
Mer information

Per Rudebjers m fl rapport ”Sverige och CGIAR: Finansiellt stöd, forskningssamarbete och utveckling av resursbasen” finns även här på SIANI:s hemsida →.

Svensk forskarkompetens för långsiktigt hållbar global matförsörjning

Hur kan Sverige skapa, underhålla och använda en svensk resursbas för ökat internationellt engagemang för hållbar global utveckling inom matförsörjning, lantbruk och miljö?

Säkrad global livsmedelsförsörjning för alla är en kritisk framtida utmaning. En ökande befolkningsmängd och nya konsumtionsmönster gör att ofta redan överexploaterade eller felaktigt nyttjade naturresurser och ekosystem kommer under ökat tryck. Den globala ”matkrisen” 2007/2008 tydliggjorde ett alltmer globaliserat ”matsystem” och ett ökande ömsesidigt beroende, både vad gäller produktion och försörjning.

De två senaste globala överenskommelserna, Agenda 2030 och Parisavtalet, har flyttat agendan till ett bredare globalt systemtänkande där alla länder avses ta sitt ansvar för att tillsammans bidra till och uppnå hållbar utveckling. Lantbruket ses återigen som en inte fullt utnyttjad potential och viktig komponent för att uppnå hållbar och fattigdomsminskande utveckling i många utvecklingsländer.

Svensk forskarkompetens kan bidra och svara mot nya krav för global expertis

  • Sverige vill påverka den globala agendan, och bidra till ett mer hållbart och rättvist globalt matförsörjningssystem.
  • Sverige är ett av de mest aktiva länderna för att stötta utvecklingsländer, både bilateralt och via globala initiativ, som FN, och Consultative Group for International Agricultural Research (CGIAR).

Potentialen för den svenska resursbasen med forskarkompetens inom lantbrukssektorn har inte nyttjats till fullo de senaste årtiondena, både med avseende på utveckling och hur den använts. Att kunna påverka den globala debatten kräver internationellt deltagande och inflytande av svensk expertis, det vill säga en bred och aktiv svensk resursbas. Om Sverige vill öka sitt inflytande så måste den svenska expertisen ges möjlighet att tillägna sig relevant kunskap och erfarenhet av frågor rörande global utveckling. Att stärka denna svenska forskningskompetens kräver ett stöd som ger riktning, volym och kontinuitet över tid.

Detta seminarium avser att diskutera Sveriges framtida roll i den globala agendan för en långsiktigt hållbar global matförsörjning och ett hållbart lantbruk. Forskare, finansiärer, regerings-representanter och andra aktörer i Sverige diskuterar hur vår roll ser ut idag, vår potential och hur vi kan stärka den svenska resursbasen och Sveriges inflytande på den globala agendan för ett hållbart matförsörjningssystem.

Program finns i pdf:n ovan.

 


Reformerad CAP för ökad konkurrenskraft

29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är viktigt att vara delaktig i arbetet.

Reformerad CAP för ökad konkurrenskraft

29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är…

Skandinaviens jagt, djurfänge och vildafvel jemte jagtlexicon

September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med sex nyskrivna artiklar som kommenterar originaltexten.

Skandinaviens jagt, djurfänge och vildafvel jemte jagtlexicon

September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med…

Fritt fram för Gensaxen i EU?

15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur NGT-växter ska regleras i EU. Växtnoden, som bildades som ett stöd för svenska beslutsfattare i frågan har nu slutfört sitt uppdrag.

Fritt fram för Gensaxen i EU?

15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur…

Skogshushållning i forskningen och för näringen

12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har direkt bäring på brukandet av skog. Historiskt var det den akademiska benämningen för skoglig forskning. Endast för akademiens ledamöter.

Skogshushållning i forskningen och för näringen

12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har…