SOLMED nr 5 För stundande skördar


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

Kungl. Skogs och Lantbruksakademiens arkiv 1813–1989

En presentation med förslag till forskning

Under mer än 180 år har Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien verkat för lantbrukets förkovran i Sverige. Pionjärerna, sådana som Abraham Niclas Edelcrantz, Carl Fredrik Akrell och Jöns Jacob Berzelius, såg från början till att ett stort och unikt källmaterial samlades in från hela landet för att bli ett ”statistiskt arkiv” – något som gör Akademiens arkiv till en riksangelägenhet för agrarhistorisk forskning. Studium av arkivets handlingar ger inblick i snart två sekels utveckling av de areella näringarna.

Skriftens syfte är att presentera Akademiens arkiv, vad detta innehåller och kan användas till, för att stimulera användningen av detta rika material. Den riktar sig till forskare i vid mening, med ett historiskt intresse för lantbrukets och agrarsamhällets förhållanden.

Framställningen är uppdelad i tre delar. Inledningsvis skisseras en lång rad forskningsidéer, som bör vara möjliga att genomföra med Akademiens arkiv som utgångspunkt. Därefter följer en överblick över de allra viktigaste sökinstrumenten i arkivet. Till sist ges ett sammandrag av hela innehållet i arkivet, så som det står uppställt på sina hyllor. Serie efter serie presenteras med korta kommentarer och hänvisningar. Dessutom finns personer, orter och sakförhållanden upptagna i ett alfabetiskt register som pekar ut enskilda serier i arkivet.

Anders Perlinge är arkivarie, fil.kand. och doktorand vid Institutet för Folklivsforskning i Stockholm med inriktning på agrara kreditmarknadshistoriska problem. Perlinge är även knuten till Nordiska museets dokumentationsavdelning och ledamot av KSLA:s Biblioteks- och publiceringsnämnd (denna nämnd är inte längre aktiv).


Miljö och fiskenäring efter flodvågen – KSLAT nr 6-2005

Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.

Miljö och fiskenäring efter flodvågen – KSLAT nr 6-2005

Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.

Forests and Forestry in Sweden 2024

A booklet which aims at providing an insight into Swedish forestry practice and a glimpse into why the forest means so much to Swedish people.

Forests and Forestry in Sweden 2024

A booklet which aims at providing an insight into Swedish forestry practice and a glimpse into why the forest means so much to Swedish people.

SOLMED nr 24 C.L. Obbarius En nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt

…

SOLMED nr 24 C.L. Obbarius En nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt

…

Klimat och miljö i förändring – varifrån ska vi ta vår mat? – KSLAT nr 8-2007

Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar?

Klimat och miljö i förändring – varifrån ska vi ta vår mat? – KSLAT nr 8-2007

Hur påverkar vårt leverne i den rika världen de som lever i den fattiga? Vi ser torka i Australien, översvämningar i Indonesien, skyfall i Europa och i Afrika som där ofta leder till omfattande jorderosion. Rapporterna om hur vi människor bidrar till klimatförändringarna är många. Men vilka konsekvenser får klimatförändringarna för möjligheterna att mätta allas munnar?