Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000
Människan har alltid nyttjat torvmarker som kärr och mossar. Mot slutet av 1800-talet blev mosskultur – odlingen på dränerade mossar, kärr och myrar – ett av de mer framgångsrika sätten att öka produktionen av brödsäd och kreatursfoder under en tid då det var svårt att få fram tillräckligt med livsmedel för en snabbt växande befolkning. Svenska Mosskulturföreningen, som grundades 1886, står i centrum i denna bok. Föreningen, som kom att bli den drivande organisationen bakom denna odlingsform, fick många medlemmar bland jordbrukarna och dess propaganda blev framgångsrik.
Odlingen på mossar och andra torvmarker var lyckad ur vissa aspekter men samtidigt ett misslyckande ur andra. Odlingarna gav ofta under flera decennier en hög avkastning, men de stora insatserna – inte minst av arbete – kunde i värsta fall gå förlorade redan efter några år då det värdefulla torvlagret försvann. Under 1900-talets lopp gjordes det flera stora ansträngningar för att använda torv för andra ändamål – som bränsle, jordförbättringsmedel och som strömaterial.
Jordbrukets förändringar efter första världskriget gjorde mosskulturen långsamt omodern och Svenska Mosskulturföreningen upphörde därför strax efter andra världskriget. Den har dock lämnat djupa spår efter sig i form av dokumentation, som även innehåller på sin tid epokgörande vetenskapliga resultat. Även mosskulturen i sig har lämnat djupa spår, synliga överallt i vårt svenska landskap. Bokens många artiklar ger därmed liv åt en bortglömd agrar rörelse och verksamhet, samtidigt som de ger upphov till många tankar kring vår kunskap om hållbar utveckling i ett större perspektiv. Nu förvandlas tidigare odlade marker åter till våtmarker. Boken är en viktig och nyttig läsning, som Margareta Ihse, professor i ekologisk geografi, skriver i sitt företal: Den ger framför allt genom sitt breda innehåll en beskrivning av ett historiskt landskapsutnyttjande och en landskapsförändring på ett tema som skulle kunna beskrivas med ett modernare begrepp ”från våtmark till våtmark”.
SOLMED nr 41 som pdf.
KSLA:s kommitté för EU-frågor genomförde i februari 2004 en konferens som belyste det svenska jordbrukets och livsmedelssektorns ändrade förutsättningar på de nya marknaderna och med de öppna gränserna österut i och med att EU under 2004 fick flera nya medlemsstater, många från det forna östblocket.
…
Ädellövskogen är en omistlig del av Sveriges natur. Den är en självklar och attraktiv del i det sydsvenska landskapet, viktig för rekreation och nödvändig för den biologiska mångfalden. Virkesproduktionsvärdet i ädellövskog är dock för närvarande relativt lågt, framförallt beroende på höga anläggningskostnader och långa omloppstider.
I oktober 2019 hölls KSLA:s Caseutmaning för femte gången. Nio deltagare tacklade utmaningen som handlade om att arbeta fram en lösning för hur data kan hjälpa människor att göra medvetna val, gärna med koppling till FN:s Globala mål för hållbar utveckling. Här är deras lösningar.
