Likt och olikt i jordbruket i Sverige och Syrien

Det finns många skillnader mellan jordbruket i Sverige och jordbruket i Syrien men också en del likheter. Agronom Maha Razouk kom till Sverige från Syrien för två år sedan och har i höst praktiserat på KSLA som en del av sitt mål att kunna börja arbeta som agronom i Sverige.


Maha Razouk är utbildad agronom inom trädgårds- och lantbruksvetenskap vid Aleppo-universitetet och har arbetat som trädgårdsagronom inom statlig och privat sektor i drygt tio år i Syrien. På grund av kriget kom hon med sin familj till Sverige för två år sedan.

I Syrien arbetade Maha som rådgivare till lantbrukare under mer än tio år. Maha går idag en rekryteringsutbildning som ges av SLU och Academicum AB på uppdrag av Arbetsförmedlingen. En månad av utbildningspraktiken gjorde Maha på KSLA. Målet är att fortsätta arbeta inom området, gärna med inriktning mot hållbarhetsfrågor.

En stor skillnad mellan Sverige och Syrien, som Maha noterat, förutom språket, är det informella tilltalet, att vi duar varann, och att vi diskuterar mycket i Sverige, såväl inom utbildningen som i arbetssituationen.

Linda Cederlund, akademihortonom, och Per Eriksson, akademibibliotekarie, samtalar med Maha om likheter och skillnader i jordbruket i Sverige och Syrien.


Länk till podden (2020-12-22)


Maha genomförde en del av sin praktik på Sida och fick där i uppdrag att sammanställa en studie om kvinnors ansvar för livsmedelsförsörjning i Syriens konfliktsituation. Länk till rapporten.

Jordbruket i Syrien har traditionellt sett utgjort den syriska ekonomins ryggrad, och regeringen har strävat efter att landet ska vara självförsörjande på de viktigaste grödorna. Men under inbördeskriget har många lantbruk förstörts av stridshandlingarna, bönder har drivits på flykt och system för bevattning har raserats eller fallit sönder. (Källa: Utrikespolitiska institutet)


KSLA-podden tar upp aktuella ämnen och intressanta frågor med hjälp av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. Samtalen handlar om jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.

Avsnitten är 30–40 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad.

Välkommen till gröna samtal med KSLA!


Avian influenza – KSLAT nr 10-2006

This report gives the current knowledge of the background of the avian influenza virus and the spread of the virus and also discusses risk management and risk communication.

Avian influenza – KSLAT nr 10-2006

This report gives the current knowledge of the background of the avian influenza virus and the spread of the virus and also discusses risk management and risk communication.

Forskning inom den gröna sektorn – KSLAT nr 13-2005

Nitton organisationer utarbetade under 2004 med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien(KSLA) som plattform ett gemensamt dokument med visioner för inriktning av och innehåll i den framtida forskningen och innovationsverksamheten inom den gröna sektorn. Dokumentet utgick från den gröna sektorns omfattande betydelse för landets välstånd nu och i framtiden, den gröna sektorns förmåga att förbättra välstånd och samtidigt utveckla ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samt nuvarande FoU-verksamhetens status inom den gröna sektorn.

Forskning inom den gröna sektorn – KSLAT nr 13-2005

Nitton organisationer utarbetade under 2004 med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien(KSLA) som plattform ett gemensamt dokument med visioner för inriktning av och innehåll i den framtida forskningen och innovationsverksamheten inom den gröna sektorn. Dokumentet utgick från den gröna sektorns omfattande betydelse för landets välstånd nu och i framtiden, den gröna sektorns förmåga att förbättra välstånd och samtidigt utveckla ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samt nuvarande FoU-verksamhetens status inom den gröna sektorn.

CAP och folkhälsan – KSLAT nr 20-2003

CAP och folkhälsan – KSLAT nr 20-2003

Konkurrenskraftigt jordbruk – produktivitet, sammanfattning

Sammanfattning av en konferens i Alnarp som KSLA:s Kommitté för lönsam uthållig primärproduktion arrangerade den 17 september 2009 i samarbete med Partnerskap Alnarp. Fokus: produktivitetens betydelse för att uppnå lönsamhet och resurseffektivitet, med kopplingar till synbara fördelar för klimateffektiviteten

Konkurrenskraftigt jordbruk – produktivitet, sammanfattning

Sammanfattning av en konferens i Alnarp som KSLA:s Kommitté för lönsam uthållig primärproduktion arrangerade den 17 september 2009 i samarbete med Partnerskap Alnarp. Fokus: produktivitetens betydelse för att uppnå lönsamhet och resurseffektivitet, med kopplingar till synbara fördelar för klimateffektiviteten