CAP och folkhälsan – KSLAT nr 20-2003


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Konferens den 29 april 2003

EU:s jordbrukspolitik (CAP) står inför stora förändringar i samband med utvidgningen och förhandlingar inom världshälsoorganisationen (WTO). Jordbrukspolitiken kritiseras för att vara ineffektiv, för att missgynna utvecklingsländernas jordbruk och för att inte ta hänsyn till folkhälsan inom EU, genom att bland annat subventionera tobaksodling samt att tillämpa ett  system där frukt och grönsaker destrueras. Syftet med denna konferens var att belysa  konsekvenserna av den gemensamma jordbrukspolitiken för folkhälsan och pröva det förändringsbehov som föreligger. Förutom en allmän diskussion om Mid Term Review och världshandelsförhandlingarna har akademien haft särskilda konferenser om vad utvidgningen av gemenskapen kan få för konsekvenser.


Freja6_2013

Freja6_2013

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

KSLA koncentrerar Försörjningsberedskap

En rapport från arbetsgruppen Infrastruktur och Utrikeshandel inom Försörjningsberedskapsprogrammet.

KSLA koncentrerar Försörjningsberedskap

En rapport från arbetsgruppen Infrastruktur och Utrikeshandel inom Försörjningsberedskapsprogrammet.

Odlingssystem och biologisk mångfald – KSLAT nr 9-2013

I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.

Odlingssystem och biologisk mångfald – KSLAT nr 9-2013

I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.