Hur bidrar skogs- och jordbruket ännu mer till bästa klimatnytta?

Vi vet att en hållbar markanvändning inom jord- och skogsbruket är en avgörande del av lösningen för att nå målet inga utsläpp av växthusgaser i Sverige 2045. Hur anpassar och stärker vi svenskt jord- och skogsbruk för att på bästa sätt bidra till klimatnyttan? Hur bevarar och stärker vi hållbarheten i skogslandskapet och hur utvecklar och stärker vi ett fossiloberoende jordbruk?


Vi vet också att svenska jordbruksprodukter är betydligt mer klimatvänliga än många av de varor vi importerar men vi behöver undersöka hur konsumtionen påverkar markanvändningen, globalt och lokalt. Innebär detta att vi bör öka produktiviteten inom svenskt jordbruk på ett hållbart sätt för att kunna importera och exportera mindre?

Dessa och andra komplexa frågor resonerar Bengt Ek, generalsekreterare för Föreningen Skogen, kring i det här avsnittet av KSLA-podden tillsammans med Lovisa Hagberg, statsvetare och chef för Governance och Policy på WWF, och Göran Örlander, professor i skogsskötsel och senior rådgivare på Södra. Båda har ingått i KSLA:s Kommitté för klimat och markanvändning mot 2030.

Panelen konstaterar att det behövs mer forskning, kunskap, synergieffekter och politiska incitament, mindre av stuprörstänk för att klara omställningen av olika slags brukande av mark. Konkreta förslag ska i möjligaste mån baseras på forskningsresultat.

Välkommen till ett samtal om jord- och skogsbrukets roll för bästa klimatnytta, hållbarhet och markanvändning inom svenskt skogs- och jordbruk!

Mer om kommitténs arbete – fakta, perspektiv och resultat, finns i KSLA:s tidskrift nr 4-2020 ”Klimat och markanvändning mot 2030. Om anpassning av svenskt jord- och skogsbruk för bästa klimatnytta”.


Länk till senaste podden

Länk till alla avsnitt av KSLA-podden


Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.

Aktuella ämnen och intressanta frågor diskuteras av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. Samtalen kommer bland annat att handla om jordbruk och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.

Avsnitten är omkring 30–40 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad.

Välkommen till gröna samtal med KSLA!


Så blev MTR – KSLAT nr 24-2004

Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.

Så blev MTR – KSLAT nr 24-2004

Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.

KSLAT 5-2009 Landet utanför

Om landskapsestetikens betydelse för den urbana människan och om den urbana människans betydelse för landet utanför staden.

KSLAT 5-2009 Landet utanför

Om landskapsestetikens betydelse för den urbana människan och om den urbana människans betydelse för landet utanför staden.

KSLA Activities and Focus 2021–2024

This policy document for KSLA was adopted by the Academy Collegium on 1 December 2020.

KSLA Activities and Focus 2021–2024

This policy document for KSLA was adopted by the Academy Collegium on 1 December 2020.

Verksamhetsberättelse 2016 – KSLAT nr 2-2017

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2016.

Verksamhetsberättelse 2016 – KSLAT nr 2-2017

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2016.