KSLAT nr 3-2023

KSLAT har fått en ny form. Tidskriften har förändrats med sin tid och bytt såväl namn som form och typ av innehåll genom åren. Nu ändrar KSLAT återigen form, och delvis innehåll. Under senare tid har KSLAT haft karaktären av temanummer. Från och med nu är tanken att varje nummer ska visa KSLA:s bredd.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Innehåll

Artiklar

  • Jordbruksregleringen under 1900-talet – ett dokumentationsprojekt
  • Afrikansk svinpest för första gången i Sverige
  • Om behovet av material från skogen för hållbar förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
  • Agtech competence: urgent needs and possible pathways

Reflektioner

  • Det obligatoriska stycket
  • Kris, kunskap och ett KSLA

Bokanmälning

  • Majsens historia – mångfald in situ eller mångfald ex situ

Notiser

  • Den gröna sektorn i kulturen
  • Samling kring det skogliga kulturarvet
  • Klimatanpassning en fråga om riskhantering
  • Vägval i skogen
  • Forskning och innovation för en föränderlig värld – KSLA:s inspel till regeringens forskningspolitik
  • Utlysning, Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö
  • KSLA:s anslag – exempel på finansierade projekt

Närproducerad mat – KSLAT nr 11-2002

Närproducerad mat – KSLAT nr 11-2002

Ekosystemtjänster – KSLAT nr 4-2019

Ekosystemtjänster är samlingsnamnet för nyttor som människor får av naturen. Begreppet har fått stort genomslag i debatt och politik men blir alltid en jämförelse mellan äpplen och päron och är av begränsat värde för en förvaltare av skog. Det tillför främst ny terminologi, inte ny kunskap.

Ekosystemtjänster – KSLAT nr 4-2019

Ekosystemtjänster är samlingsnamnet för nyttor som människor får av naturen. Begreppet har fått stort genomslag i debatt och politik men blir alltid en jämförelse mellan äpplen och päron och är av begränsat värde för en förvaltare av skog. Det tillför främst ny terminologi, inte ny kunskap.

Freja ANH 2010-5

Freja ANH 2010-5

Rapport Trivsammare skogar_39 ideer

Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.

Rapport Trivsammare skogar_39 ideer

Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.