Kompletterande studier kring höstrapsens bestånds- och skördeuppbyggnad i N-strategiförsök

Syftet med studien

I försökserien L3-2313 (Kvävestrategier och tidpunkt) som utfördes med 6 försök årligen 2018 –2020 var syftet att bestämma optimal kvävegödslingsstrategi på våren i höstraps. Effekten av kompletteringsgödsling vid tre tidpunkter jämfördes: i tidigt knoppstadium, i sent knoppstadium och vid full blomning. Kompletterande studier utfördes i fyra av dessa försök årligen med syfte att kvantifiera grödans olika skördekomponenter (antal grenar/planta, frö/m2, antal skidor/m2, antal frö/skida och tusenkornvikt) och därmed kunna förklara olika kvävestrategiers effekt på skörden. Försöken låg i Skåne (Simrishamn, Trelleborg och Lund), Västergötland Grästorp) och i Östergötland (Linköping).

Kvävestrategier

Försöken var fullständigt randomiserade med 4 block och 11 led, varav åtta hade olika N-strategier med en totalgiva på 130 kg N/ha . En mindre kvävestege med olika nivåer fanns i fyra led 0, 65, 130 och 195 kg N/ha. All kvävetillförsel utfördes med Axan (NS 27-4) med undantag av tidpunkt 3 (T3) då kalksalpeter används i alla led utom ett då Axan användes. Vid tidpunkt 4 (T4) används flytande urea (sprutgödsling). Gödslingstidpunkterna var T1: tidig gödsling så snart marken är farbar på våren, dock tidigast 1:a mars; T2: gödsling utfördes i tidigt knoppstadium BBCH51; T3: gödsling utfördes i sent knoppstadium BBCH57; T4: gödsling utfördes i full blomning BBCH65.

Tre olika väderscenarior

Försöken kunde delas in i tre grupper beroende på olika väderscenarior. I grupp 1 var nederbörden mer jämt fördelad efter gödslingstidpunkterna jämfört med grupp 2 och 3. Försöken i grupp 2 fick stora regnmängder (eller torka i något fall) mellan gödslingstidpunkt ett (tidig vår) och två (tidigt knoppstadium), vilket gjorde att tidig N-gödsling missgynnades jämfört med en senare. Försöken i grupp 3 hade inget regn eller mycket lite mellan första gödslingstidpunkten tidigt på våren och fram till full blom, vilket innebar att en tidig N-giva på våren gynnades i jämfört med en senare i knoppstadium.

Val av N-strategi beror på nederbörden

Vid en jämn fördelning av nederbörden efter gödslingstidpunkterna fungerade alla strategierna lika bra (försöken i grupp 1), vilket innebär att man har en lång tidsperiod för gödsling av andra givan på våren.

Vid risk för torka eller förluster av kväve på grund av mycket regn efter tidig gödsling på våren, när det är farbart, var det inte lämpligt att lägga hela givan tidigt (försöken i grupp 2). Bästa strategi var att lägga hela kvävegivan i tidigt knoppstadium, vilket gav 10% mer skörd jämfört med att lägga hela givna tidigt på våren. Näst bäst strategi (6% lägre skörd) var att dela kvävegivan på en tidig giva och en i tidigt knoppstadium. Brist på N tidigt och N tillgängligt senare i knoppstadium påverkade framförallt antalet frö/skida och inte antal skidor per m2.

Om man vill gardera sig för att det blir torrt efter tidigt knoppstadium och under blomningen, dvs ogynnsamt för en senare giva (försöken i grupp 3), visade alla åren vikten av att lägga kväve tidigt på våren när det är farbart. Att lägga hela kvävegivan på 130 kg N/ha tidigt på våren gav 10% högre skörd jämfört med att lägga allt senare i tidigt knoppstadium eller dela givan på tidigt och sent knoppstadium. Den högre skörden berodde på både fler skidor/m2 och fler frö/skida. Torkan gav en lägre tkv och ett tydligt samband mellan tkv och antal frö/skida visade att ju lägre tkv desto fler frö/skida. Att gödsla i sent knoppstadium med Kalksalpeter eller Axan fungerade lika bra, då det gav lika stor skördeeffekt. Gödsling med urea i blomningen fungerade lika bra som att lägga Ks i sent knoppstadium i alla försöken, vilket visar att det är möjligt att påverka skörden så sent.

Rekommenderad gödslingsstrategi med 50% av kvävegivan tidigt plus 50% i tidigt knoppstadium, är ett bra alternativ om man vill gardera sig för kväveförluster tidigt på våren och torka senare på våren, även om det inte ger maxskörd under sådana förhållanden.

N-strategiers inverkan på oljehalten

Oljehalten minskar med högre N-givor men val av N-strategi påverkade i liten grad. Däremot kan en något lägre oljehalt förväntas vid torrare väder under vår/sommar vilket försöken i grupp 3 visade.

N-strategiers inverkan på skidantal och antal frö/skida

N tillgängligt främst i tidiga stadier (innan knoppstadium) som i grupp 3, tycktes gynna både antal skidor/m2 och frö/skida men om N inte blev tillgängligt förrän i senare stadier (knoppstadium) som i grupp 2, påverkades bara antalet frö/skida. Resultaten var inte statistiskt signifikanta, men överensstämmer med att skidantalet bestäms och kan påverkas av yttre faktorer såsom N, tidigare i plantan utvecklingsfas än mängden frö per skida.

Hur många skidor krävs för max fröskörd?

Ett positivt samband fanns mellan skörd och antal frö/m2 i alla tre grupperna, vilket var förväntat. Både skörd och antal skidor/m2 ökade med ökad N-giva. Ett negativt samband fanns mellan skidantal och frö/skida. Antal frö/skida minskade när skidantalet översteg 8300-8500 skidor/m2. Ett högre antal skidor/m2 kunde kompensera för ett lägre antal frö/skida och tvärtom, så att lika skörd erhölls, vilket var fallet i grupp 1 och 3. En lägre tkv kunde kopplas till färre skidor/m2 och fler frö/skida under torra/varma förhållanden, vilket grupp 3 visade.

I dessa försök kom man aldrig upp till 10000 skidor/m2. För många skidor/m2 blev därmed aldrig ett problem, inte ens i ledet med en maxgiva på 195 kg N/ha. Försöken placerades i medelstora bestånd med ca 60 kg N/ha upptaget på senhösten och därför ingick inte kraftigare bestånd i denna studie. Man kan därför inte svara på om kraftigare bestånd hade klarat torkan bättre i grupp 3 och gett fler skidor, frö/skida och högre skörd.